Akademisk frihet inte lika viktig i målforskningen?

Per Lundin, historiker vid Chalmers, kartlägger hur pengar flödat från stat till forskning. Vi frågar honom om bakgrunden till svensk forsknings­politik och förutsättningarna för fri forskning ur ett historiskt perspektiv.

Under 1950- och 1960-talet utgjorde den icke-akademiska tekniska forskningen en stor del av forskningen i Sverige. Försvarets forskningsanstalt hade en större forskningsbudget än KTH och Chalmers tillsammans.
– Den militära forskningen var väldigt stor. Teknik­vetenskapen dominerade, och en mycket stor del av den var målorienterad uppdragsforskning, säger Per Lundin som är biträdande professor i teknik­historia.

Per Lundin

Biträdande professor i teknik­historia

Från och med slutet av 1960-talet förändrades detta.
– Det som hände på 1960-talet var att universiteten började växa och då blev det en tyngdpunktsförskjutning från den målorienterade forskningen till grundforskningen. Sedan har universiteten vuxit ytterligare genom att ta till sig mer och mer externfinansierad uppdragsforskning, förklarar Per Lundin.

Det har förstås sett lite olika ut inom olika vetenskapsområden och på olika lärosäten. Per Lundin har till exempel studerat den lantbruksvetenskapliga forskningens utveckling i Sverige. En stor del av den var länge uppdelad på institut som bedrev tillämpad, målorienterad forskning på uppdrag av jordbruksnäringen eller skogsnäringen.

Skogshögskolan och Lantbrukshögskolan hade friare villkor med mer plats för nyfikenhetsdriven forskning.
– På 1960-talet förde man in instituten under högskolorna och till slut, 1977, slogs allt ihop och bildade Sveriges lantbruksuniversitet. Det här innebar att forskningen under högskolorna, som till stor del bestått av fri forskning, till synes blev mer och mer tillämpad efter sammanslagningen, säger Per Lundin.

I samband med att uppdragsforskningen ”flyttade in” på universiteten uppstod en målkonflikt. Inom målorienterad forskning är det ganska oproblematiskt att jobba med uppdrag.

Den uppfattningen krockade med bilden av att forskningen måste vara fri och nyfikenhetsdriven, och att forskaren själv ska välja sina forskningsfrågor.
– Den här krocken mellan två olika sätt att se på forskning ser vi fortfarande i och med att beroendet av externa finansiärer ökar. För vissa typer av forskningsutförare blir den akademiska friheten inte lika viktig, säger Per Lundin.

Den nyfikenhetsdrivna forskningen utgör en betydligt mindre del av lärosätenas verksamhet än den gjorde för 30 till 40 år sedan.

Kan trenden vända?
– Det finns ett behov av uppdragsforskning eller mål­orienterad forskning. Jag menar inte att sådan forskning inte ska finnas, men den kanske skulle organiseras i andra former, till exempel i institut. Med den modellen skulle vi få mindre universitet som ägnade sig mer åt fri nyfikenhetsdriven forskning.

En annan faktor som gör forskningen ofri är att den ofta behöver ske i projektform på cirka tre år. Det hänger ihop med kraven på att utvärdera forskare med jämna mellanrum.

Staten och andra finansiärer behöver få veta vad de får för pengarna. Forskare får hoppa från tuva till tuva och det skapar en ryckighet i forskningen.
– Den tidiga forskningsfinansieringen som kom i projektform på 1940- och 1950-talet, var mer tänkt som extra pengar för att katalysera ny forskning. Tanken var nog inte att forskare skulle bli beroende av projektfinansieringen så som de blivit i dag, säger Per Lundin.

Med rätt fingerfärdighet kan forskare hitta forskningsmedel från olika ställen och sätta ihop flera projekt till något större och mer långsiktigt.
– En modell som skulle kunna ge individuella forskare mer frihet och möjlighet att långsiktigt bygga upp sin forskning vore om man skulle ha högre krav på inträde i forskningsvärlden, men när man väl har trätt in så får man tillstånd att tänka långsiktigt.

Oförutsedd samhällsnytta sprungen ur ”ostrategisk” grundforskning – fyra exempel

 

Penicillinet. Det klassiska exemplet på oväntad nytta, från en bakterieodling på ett laboratorium. På 1920-talet tog den skotske forskaren Alexander Fleming vara på bakterier som hade förstörts av mögel, och upptäckte det bakteriedödande ämnet. Andra forskare vidareutvecklade och massproducerade sedan Flemings grundupptäckt som räddat livet på miljontals människor.

Gensaxen. Forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna forskade om bakteriers förmåga att försvara sig mot angripande virus. De upptäckte bakteriernas försvarsmekanism Crispr/Cas9 som nu utvecklats till ett viktigt genetiskt verktyg inom medicinen och jordbruket. Med gensaxen kan forskare ”laga” arvsmassan hos djur, växter och mikroorganismer med hög precision.

Magnetkameran. En uppfinning som hjälper läkare att snabbt och utan ingrepp kunna undersöka organ, ställa diagnoser och fatta beslut om vilken behandling som passar bäst. Bakom tekniken ligger flera årtionden av grundläggande forskning om atomkärnor, magnetfält, radiovågor och kemiska analyser av molekyler.

Smarta mobiltelefoner och internet. I vårt samhälle i dag är många människor ”ett” med sin mobiltelefon. Hur klarade vi oss ens utan den? Grundforskning inom matematik, material­forskning, partikelforskning, fiberoptik och elektronik har bidragit till att vi kan sitta och surfa på bussen, hitta rätt med gps, söka information lätt och kommunicera över hela världen.

Det här är fri forskning

I SULF:s skrift Om akademisk frihet skriver Shirin Ahlbäck Öberg om vad akademisk frihet är, vilka hinder som finns och hur vi kan skydda den.
Det finns stor variation i hur människor tolkar och använder begreppet akademisk frihet, och på vilken nivå friheten diskuteras. Ur allmän utgångspunkt betyder det ofta en försäkring om ”möjligheten till fritt kunskapssökande vid universitet och högskolor – det vill säga, som en förutsättning för att ett fritt kunskapssökande och -förmedlande ska kunna ske utan hänsyn till hur sådan kunskap tas emot av politiska, ekonomiska eller andra intressen” (Citat från Om akademisk frihet).
Flera faktorer påverkar forskares förutsättningar att bedriva fri nyfikenhetsbaserad forskning:

  • Illiberala strömningar i politiken och samhället.

  • Överstyrning inom akademins förvaltning.

  • Ökad andel riktade forskningsmedel på bekostnad av andelen fria forskningsmedel.

  • Forskningsetikens gränser och tillämpningen av etikprövningslagen.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023