– Årsarbetstid är jättebra för arbetsgivaren när det gäller flexibilitet. Men det är våra medlemmar som får dras med nackdelarna och utnyttjas. Arbetsgivaren kan ta ut mer arbete utan att ersätta det. Det är helt knasigt, säger SULF:s förhandlingschef Robert Andersson.
Att lärare och doktorander enligt centralt och lokalt kollektivavtal har årsarbetstid innebär att arbetstiden beräknas per år och inte per vecka eller dag. Däremot kan andra anställda som forskare och postdoktorer ha så kallad kontorsarbetstid.
Robert Andersson menar att även dessa grupper i praktiken arbetar som om de har årsarbetstid och inte en fast arbetstid per dag eller vecka.
– Men det är inte alldeles självklart hur det funkar med årsarbetstid, och det är ofta oklart när det egentligen blir övertid, säger Robert Andersson.
Modellen med årsarbetstid innebär en utmaning i och med att övertid eller mertid inte kan uppkomma förrän årsarbetstiden har överskridits vilket av naturliga skäl sker först mot slutet av året.
När arbetsuppgifter tillkommer under året så behöver alltså andra arbetsuppgifter tas bort för att årsarbetstiden inte ska överskridas.
– Om arbetstagaren åläggs arbete utöver årsarbetstiden ska sådant arbete ersättas på det sätt som föreskrivs i det lokala arbetstidsavtalet.
Tjänstgöringsplan behövs
För att det ska fungera behöver en arbetstagare med årsarbetstid få en tjänstgöringsplan för sina arbetsuppgifter över året, något som också stipuleras i arbetstidsavtalet.
Tjänstgöringsplanen ska innehålla alla arbetsuppgifter under året och ska revideras om det finns behov, det vill säga om arbetsuppgifter tillkommer eller försvinner eller om det finns ett behov att omfördela dem, till exempel om mer forskning eller undervisning behöver utföras.
– SULF:s erfarenhet är att det finns stora brister i hur arbetstidsavtalen tillämpas och att våra medlemmar åläggs eller på annat sätt tvingas arbeta betydligt mer än sin ordinarie arbetstid, säger Robert Andersson.
Här finns ett systemfel menar han.
– Det finns inskrivet i alla avtal att om man beordrats eller fått det godkänt att jobba mer än sin årsarbetstid ska det bli övertid. Där fallerar det, man läggs på saker, men det dokumenteras inte och skrivs inte in i tjänstgöringsplanerna.
Dessutom, i SULF:s enkätundersökning av arbetstiderna från i våras, visade det sig att mer än var femte universitetslärare inte ens har en tjänstgöringsplan.
Och utan en fungerande tjänstgöringsplan är det svårt att avgöra när övertid uppstår. Vilket i sin tur gör det svårt att få ut ersättning för merarbete.
Övertid ska ersättas samma år
Robert Andersson pekar också på ett antal vanliga missuppfattningar bland universitetslärare när det gäller arbetstiden.
– Generellt går det inte att ersätta arbete utöver ordinarie arbetstid under ett år med att arbeta mindre ett kommande år. En sådan överenskommelse är bara möjlig om det särskilt framgår av det lokala arbetstidsavtalet. I annat fall ska arbetstiden stämmas av vid årsskiftet eller annan fastställd tidpunkt och ersättas med tillägg på lönen.
Inte heller kan man ersätta övertid med forskningstid under samma eller kommande år. Det vill säga att övertid som oftast uppkommit inom undervisning leder till att man får tid för forskning som man annars kanske inte skulle ha fått.
– Det skulle kunna innebära en otillåten överföring från anslaget för grundutbildning till anslaget för forskning. Dessutom skulle det i praktiken betyda att ersättningen för övertiden varken blir pengar eller ledighet utan möjlighet att arbeta med andra arbetsuppgifter som i och för sig upplevs som mer stimulerande, säger Robert Andersson.
Men han lägger till att självklart kan man omfördela arbetsuppgifter från ett år till ett annat inom ramen för ordinarie årsarbetstid.
Arbetsgivaren ska ge tillräckliga arbetsuppgifter
En annan vanlig missuppfattning är att en lärare under ett år kan ha ”undertid”, det vill säga att man blir skyldig att arbeta mer kommande år om arbetsgivaren inte har sett till att läraren fyller hela sin årsarbetstid.
– Men det är arbetsgivarens ansvar att se till att läraren har arbetsuppgifter upp till sin årsarbetstid, alternativt betala ut lön som vanligt ändå. Om arbetsuppgifterna inom exempelvis undervisning blir färre än planerat ska arbetsgivaren alltså se till att läraren får andra arbetsuppgifter, till exempel inom forskning eller kompetensutveckling.
Dessutom:
– Inte sällan framför medlemmar och andra att lärare med flera har förtroendearbetstid. En lärare/forskare/doktorand har ju stor frihet att bestämma när och hur arbetet bäst utförs. Det kan uppfattas som att man har förtroendearbetstid, men i formell mening är det sällan så. Detta eftersom de flesta har rätt till ersättning för arbete utöver ordinarie tid och inte har fått det påslag på lönen som är normalt om man ska avstå övertidsersättning, säger Robert Andersson.
Men han påpekar att det finns exempel på professorer som enligt det lokala avtalet inte har rätt till ersättning för övertidsarbete. Det är också vanligt att doktorander enligt lokala avtal inte får läggas på övertidsarbete.
”Måste bli tuffare mot chefen”
Till följd av bristerna i hur årsarbetstiden hanteras och att inte tjänstgöringsplanerna sköts är det är upp till att var och en att lösa arbetstiden själv.
– Men det är väldigt svårt för den enskilde läraren att säga till studenterna: ”tyvärr hann jag inte förbereda mig, för min arbetstid tog slut”.
Robert Andersson har svårt att se hur den här frågan ska lösas.
– Våra medlemmar måste kanske bli tuffare mot sina chefer. När man får en ny uppgift kanske man måste säga: ”då vill jag att den skrivs in i tjänstgöringsplanen och att vi är överens om, att ifall inget annat försvinner under året, blir det övertid”, avslutar Robert Andersson.
