Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Dyster utveckling för världens universitet under pandemin

Covid-19-pandemin har haft stor inverkan på högre utbildning och forskning över hela världen, mestadels negativt men det finns ljuspunkter. Det visar en ny rapport från International Association of Universities, IAU.

25 juni, 2020
MarieLouise Samuelsson

Coronapandemin har medfört efterfrågan på expertkunskap och därmed visat att akademin behövs mer än någonsin.
Det framhåller Pam Fredman, tidigare rektor vid Göteborgs universitet och ordförande för IAU, som något positivt som framgår av den undersökning, The IAU Global Survey on the impact of COVID-19 on higher education around the world, som genomfördes mellan 25 mars och 17 april. 576 svar inkom från 424 lärosäten i sammanlagt 109 länder samt regionerna Hongkong och Macao.

Pam Fredman
Pam Fredman
Foto: Johan Wingborg

Utsatta studenter och slitna lärare
I övrigt är bilden av det globala tillståndet för högre utbildning under coronapandemin tämligen dyster. Institutioner som lever på inkomster från betalande studenter drabbas hårt, för vissa är det den största inkomstkällan.
– Studenterna är oerhört utsatta och lärare får slita enormt, säger Pam Fredman som också talar om tendenser till nationalism och patriotism.

– IAU bildades efter andra världskriget, som en global röst för den högre utbildningen, det vore förfärligt om vi skulle isolera oss nu när kunskapsutveckling är viktigare än någonsin.

Klarade snabb omställning
Pam Fredman påpekar också att lärosätenas hantering av pandemin slår hål på myten om akademin som trög och motvillig till förändringar.
– Vi brukar ju få höra att vi, jämfört med övriga samhället, håller fast vid gamla strukturer, men pandemin har i stället visat hur snabbt lärosätena har förmått ställa om och ta sitt samhällsansvar.

Av svaren i IAU-undersökningen framgår bland annat att i princip alla institutioner påverkats av covid-19, 59 procent svarade att all aktivitet på campus upphört, vid afrikanska lärosäten var siffran så hög som 77 procent.
Omläggningen till distansundervisning har medfört särskilda utmaningar, främst relaterat till teknisk infrastruktur och behovet av en distansanpassad pedagogik.

80 procent svarade att kommande antagningar påverkas, gällande både lokala och internationella studenter, liksom att de ekonomiska förutsättningarna kommer att försämras.

Stor påverkan på forskning
Två tredjedelar av lärosätena rapporterar att de efterfrågats av regeringar och myndigheter för att bistå i frågor om riktlinjer och beslut som rör pandemin.
80 procent av lärosätena rapporterar att forskningen påverkats, främst i form av inställda internationella konferenser och resor. 52 procent av lärosätena uppger att de ser en risk att forskningsprojekt inte kommer att kunna fullföljas.

IAU planerar att genomföra två uppföljande kartläggningar av hur covid-19 påverkat högre utbildning globalt, en i oktober i år och en under 2021 för att belysa de långsiktiga effekterna av pandemin.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv