Domen gäller det uppmärksammade fallet vid Biomedicinskt centrum i Lund, där en forskare avskedades 2018 efter att ha fällts för forskningsfusk genom ett rektorsbeslut. Avskedet upphävdes av AD den 22 april.
– Jag tycker att det är anmärkningsvärt att Lunds universitet har beslutat sig för att trotsa Arbetsdomstolens dom, säger Annika Wahlström, förbundsjurist på SULF, som företrätt forskaren i rätten.
”För universitetets vidkommande är det uteslutet att forskaren i fråga ska kunna fortsätta sin forskarkarriär vid Lunds universitet”, skriver rektor Torbjörn von Schantz, i en debattartikel i Sydsvenska dagbladet och i sin blogg den 5 maj.
”Domen ger signaler om att en forskare som fälls för forskningsfusk, i stället för att bli av med arbetet, kan gå via Arbetsdomstolen och få skadestånd för sitt fuskande”, skriver Torbjörn von Schantz vidare.
Tillämpar LAS-paragraf
Lunds universitet tänker tillämpa 39 § i lagen om anställningsskydd, LAS, för att bli av med forskaren. Enligt paragrafen kan arbetsgivaren göra sig av med en anställd trots att AD har dömt till den anställdes fördel.
– I domen betonar Arbetsdomstolen särskilt att Lunds universitet/staten vare sig har bemött eller motbevisat de invändningar mot påståendet om oredlighet i forskning som framförts i målet. Arbetsdomstolen pekar också på att det saknas stöd, i förhör och skriftliga utlåtanden av personer som forskat på området i fråga, för universitetets påstående att systematiken i de mätvärden forskaren har uppmätt inte skulle vara biologiskt rimlig, säger Annika Wahlström,
I domen har en enhällig Arbetsdomstol ogiltigförklarat avskedandet av forskaren med motiveringen att Lunds universitet/staten inte kan bevisa att forskaren har gjort sig skyldig till oredlighet i forskning och att det därför inte föreligger laga grund för avsked eller ens saklig grund för uppsägning.
– Trots dessa mycket skarpa skrivningar om bristande bevisning väljer Lunds universitet nu att vägra rätta sig efter domen bland annat med motiveringen att det under den arbetsrättsliga processen inte framkommit några omständigheter som ger Lunds universitet anledning att ändra sin uppfattning om oredligheten i forskning och att universitetets beslut om oredlighet i forskning därför kvarstår, säger Annika Wahlström.
”Förväntas rätta sig efter domstolen”
Hon påpekar att 39 § LAS visserligen gäller även på det statliga området men ska tillämpas mycket restriktivt.
– Det framgår av lagförarbeten att utgångspunkten är att statliga arbetsgivare förväntas rätta sig efter en domstols dom om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande, säger Annika Wahlström, och fortsätter:
– Det är enbart i yttersta undantagsfall och efter samråd med Arbetsgivarverket som det över huvud taget kan bli aktuellt för en statlig arbetsgivare att tillämpa 39 § LAS. Det förhållandet att universitet inte delar Arbetsdomstolens uppfattning när det gäller universitetets egen förmåga att underbygga och styrka sitt påstående om forskningsfusk kan inte anses utgöra ett sådant undantagsfall som motiverar en tillämpning av 39 § LAS.
Dyr och ovanlig åtgärd
Åtgärden att avskeda en statligt anställd enligt 39 § LAS är närmast unik. Chefsjuristen på Arbetsgivarverket, Hedda Mann, säger att det är länge sedan en statlig arbetsgivare utnyttjade möjligheten.
– Det har, mig veterligen, inte skett på flera decennier.
Det är inte bara ovanligt. Att utnyttja möjligheten är dessutom dyrt. Den anställde som förlorar sin anställning efter att arbetsgivaren utnyttjat 39 § LAS och har fem års anställning men inte tio år, som den aktuella forskaren, har rätt till 24 månadslöner. I det här fallet 42 900 kronor per månad. För arbetsgivaren tillkommer dessutom sociala avgifter och andra kostnader.
Till detta kommer de utgifter som domen i AD innebär; där tillerkänns forskaren retroaktiv lön på drygt 561 000 kronor plus ett skadestånd på 125 000 kronor. Totalt innebär det att universitet får kostnader på mer än två miljoner kronor för avskedet av forskaren.
– Det är inte rimligt att Lunds universitet på detta sätt använder skattebetalarnas pengar för att rättfärdiga sitt eget lagstridiga beslut att avskeda forskaren, säger Annika Wahlström.
För Annika Wahlström är det självklart vad universitetet borde ha gjort i stället för att trotsa AD-domen.
– Lunds universitet skulle naturligtvis ha rättat sig efter Arbetsdomstolens dom och låtit forskaren kvarstå i anställning.
