– Bestämmer lärosätet att man ska övergå till att undervisa på distans, så ska man göra det. Men det kan ta tid och kräva planering och extra resurser. Blir man ålagd extra arbete ska beslutet dokumenteras och egentligen ska det göras en ändring i ens tjänstgöringsplan, men det får man väl ta vartefter man hinner, säger Robert Andersson.
Eftersom de flesta universitetslärare har årsarbetstid kan den omfördelas över året. Det är viktigt att arbetstagaren dokumenterar sin arbetstid så att mer arbete under våren medför mindre under hösten, eller övertidsersättning om årsarbetstiden har överskridits vid årets slut på grund av beordrat arbete.
Uppmanar till dialog
Tillfälliga avvikelser från reglerna om dygnsvila – elva sammanhängande timmar per dygn – kan göras vid särskilda förhållanden som inte kunnat förutses av arbetsgivaren, men Robert Andersson understryker att arbetsgivaren fortfarande har arbetsmiljöansvaret. Vid för hög arbetsbelastning är arbetsgivaren också skyldig att hjälpa arbetstagaren att prioritera.
– Det är bra om vår lokala fackliga företrädare har en dialog med arbetsgivaren hur man ska hantera situationen som råder. Det kan ju hända att kollegor blir sjuka och man måste ta över arbetsuppgifter också, säger Robert Andersson.
”Jobba inte gratis”
Arbetsgivaren måste också se till att lärarna har det stöd de behöver för att kunna ställa om sin undervisning.
– Man behöver helt enkelt prata med sina chefer och kollegor och hjälpas åt. Men man ska inte behöva jobba gratis, säger Robert Andersson.
Universitetskanslersämbetet har meddelat att kursplaner får ändras i efterhand och att myndigheten inte kommer att kritisera lärosäten som brådskande ändrat examinationsformer av smittskyddsskäl utan att först ha ändrat kursplanerna.
