Vad har dialogerna gett?
– Vi planerar en prevalensstudie för hela sektorn i år och har bland annat fått värdefulla inspel kring design, frågor och risker kopplat till studien.
Vad kan det finnas för risker?
– Forskning visar att det kan komma upp trauman när man deltar i undersökningar om våld och sexuella trakasserier. Lärosätena behöver ha en beredskap för att hantera det, liksom beredskap för att hantera resultaten som kan komma av studien. Vi ska ta fram informationsmaterial för att stötta det arbetet.
Vad gjorde ni mer?
– Vi hade workshops kring olika problem man kan stå inför i vardagen, beroende på om man till exempel är forskare eller jobbar på personalavdelningen. Vi hade också kreativa diskussioner om olika forsknings- och utvecklingsprojekt som vi skulle kunna starta inom ramen för programmet, till exempel om bystanders (vittnen) och förövare och om problem som är kopplade till den akademiska kulturen.
Hur har akademin förändrats av #metoo?
– Det har skapats ett väldigt levande engagemang som också har blivit mer vardagsnära. Och det är väl det vi strävar mot, att det ska bli en självklar del av vårt kvalitetsarbete. Jag uppfattar det som att tystnadskulturen till viss del har brutits.
