Hon är forskningsrådgivare åt EU-kommissionen

Vad gör en sådan forskningsrådgivare?
– Vi får frågor direkt från kommissionärerna, som vi besvarar med hjälp av en sammanslutning av Europas alla akademier (SAPEA) och vårt kansli i Bryssel.

Vad kan frågorna röra sig om?
– Efter Volkswagenskandalen fick vi i uppdrag att undersöka hur man kan bedöma koldioxidutsläpp från bilar. Vi har också exempelvis undersökt frågor om genmodifiering, besprutningsmedel och mikroplaster. Jag har hållit i en undersökning om hur vi kan få mer mat ur haven på ett hållbart sätt och håller nu i en om hållbara matförsörjningssystem.

Hur blir man forsknings­rådgivare?
– Det är en process där större internationella organisationer nominerar. Jag blev nominerad av Global Young Academy. Vi är sju forskningsrådgivare som jobbar ungefär 20 procent med uppdraget. Varje forskningsrådgivare kan sitta max två perioder om 2,5 år och jag har nyligen börjat min andra period.

Hur ser du på din roll som forskningsrådgivare?
– Det är fantastiskt! Vi får ge forskningsrådgivning direkt till kommissionärerna, EU:s regering. Då jobbar man med något som man vet direkt efterfrågas och resultaten har hittills kommit att användas relativt brett. I vanliga fall vet man ju inte hur många som läser eller använder det man skriver.