Uppsala universitet, hösten 2017. Institutionen för arkeologi och antik historia utlyser en tre månaders anställning med 80 procent forskning och 20 procent undervisning, och med möjlighet till förlängning. Anställningen är utlyst i tio arbetsdagar.
Men det är inte den korta ansökningstiden som gör hanteringen till ett typiskt fall av misstänkt skonummerutlysning. Ett krav för att få anställningen är nämligen att ha arbetat inom ett specifikt forskningsprojekt vid institutionen. Bara en enda person arbetar i projektet, en kvinna som också får anställningen.
Anställningsbeslutet överklagas av en man som hävdar att det är en så kallad skonummerutlysning, riktad till en specifik person.
Han menar vidare att anställningen i forskningsprojektet är ett förtäckt sätt att trygga undervisningen i ämnet eftersom kvinnan skött en stor del av avdelningens undervisning. Enligt institutionen är hennes undervisning ett komplement till den fast anställda personalens kurser.
Prefekten vid institutionen bestrider att det skulle vara fråga om en utlysning där endast en viss sökande kan komma ifråga. Rektor framhåller också att enligt Uppsala universitets anställningsordning får man utesluta sakkunnigbedömning vid anställningar om högst två år.
Endast en behörig
Överklagandenämnden för högskolan, ÖNH, tar fasta på att det var ett kvalifikationskrav att den sökande skulle ha arbetat i det aktuella projektet och att bara en person har gjort det. ÖNH påpekar i sitt beslut den korta ansökningstiden, men vänder sig framför allt mot att endast den som erhöll anställningen kunde vara behörig till den.
Detta ”ger sammantaget intrycket att Uppsala universitet i anställningsprocessen varken agerat sakligt, opartiskt eller iakttagit principen om allas likhet inför lagen”, skriver nämnden.
Överklagandenämnden undanröjer därför beslutet att anställa kvinnan (ÖNH, 16 mars 2018).
Toppen av ett isberg
Exemplet är bara ett av många där ÖNH undanröjt anställningsbeslutet. Och ändå är de anställningsärenden som överklagas till ÖNH med största sannolikhet toppen på ett isberg. De allra flesta tillsättningar som kan uppfattas som orättvisa eller felaktiga överklagas troligen inte.
2015 avslöjades ett 100-tal fall där Göteborgs universitet olagligt lasat in medarbetare till fasta anställningar.
Året därpå rapporterade Universitetsläraren att en lång rad lärosäten hade anställningsordningar som stred mot anställningsförordningen, eftersom även kortvariga anställningar måste utlysas.
Och 2018 kom SULF:s rapport Utlysningar – ett spel för galleriet? som visar att 73 procent av anställningarna vid de undersökta fakulteterna har tillsatts med en intern sökande.
– Ingen har invänt mot våra uppgifter, inte ens de lärosäten som granskats. Det betyder ju att de känner igen sig i bilden, säger SULF:s chefsutredare Karin Åmossa.
Hon tror att medvetenheten om problemet har ökat.
– Det är en förutsättning för att man ska kunna göra något åt problemet. Men det gäller att hålla medvetenheten vid liv så att lärosätena inte sjunker ner i dvala igen, säger Karin Åmossa.
Hon menar att det är bra att de granskade lärosätena (se faktarutan till höger om artikeln) tar tag i problemet med internrekryteringar men påpekar att lärosätenas strukturer är decentraliserade med många människor inblandade i anställningsprocesserna.
– Så man behöver bygga en kvalitetskultur. Det finns ingen quick fix, det viktiga är att man måste se till att de människor som anställer folk på lärosätena är medvetna om det här och att de följer reglerna. Och att de förstår att reglerna är för kvalitetens skull, det är inga hittepåregler. De ska göra rätt!
Lärosätena vidtar olika åtgärder
Via mejl till Universitetsläraren redovisar de granskade lärosätena olika åtgärder för att komma tillrätta med problemet interna rekryteringar.
Redan i juni förra året initierade Uppsala universitet en utredning om anställningsprocesserna. Rapporten är planerad att presenteras i maj.
– Att universitetet attraherar de allra bästa är kanske den allra viktigaste framtidsfrågan. Det handlar om kvalitet. Men samtidigt är det viktigt att inte göra frågan för enkel i kritiken mot lärosätena. Anställningsprocedurerna vid ett universitet är komplicerade och regelverket inte alltid anpassat till vår verksamhet och våra utmaningar, skriver rektor Eva Åkesson.
Rektor Astrid Söderbergh Widding vid Stockholms universitet skriver:
– SULF-rapporten Utlysningar – ett spel för galleriet? kom inte som någon blixt från en klar himmel för Stockholms universitet och innebar således inte några extraordinära åtgärder. Vi arbetar systematiskt för att förbättra våra rekryteringsprocesser, och vidtar åtgärder när vi finner brister. Några rekryteringsprocesser har till exempel avbrutits under året.
Hon skriver vidare att universitetets båda vetenskapsområden redan tidigare hade fått i uppdrag att se över och förbättra anställningsprocesserna.
– Som ett nästa steg kommer rekryteringsfrågor att behandlas av Områdesövergripande rådet, universitetets högsta beredande organ. Det handlar då om att formulera en tydlig, övergripande rekryteringspolicy och skapa en samordning mellan fakulteter och områden i syfte att säkerställa en likvärdig hantering över hela universitetet.
Även Lunds tekniska högskola, LTH, har tagit tag i rekryteringen. Pia Larsson, expert vid LTH:s kansli, skriver bland annat:
– Redan innan SULF-rapporten kom hade LTH vidtagit flera åtgärder för att säkerställa att rekryteringsprocessen är professionell, transparent och kvalitetssäkrad.
Pia Larsson påpekar att arbetet även pågår universitetsövergripande.
– Lunds universitet har under hösten och våren arbetat med att ta fram en policy om anställning och goda och tydliga karriärvägar för lärare och forskare och beslut förväntas fattas i sommar.
Meriteringsanställningar och öppna utlysningar
Universitetsläraren har också frågat utbildningsdepartementet vad det gjort sedan SULF:s rapport.
– För regeringen är frågan om villkoren för anställningar i akademin mycket viktiga. Därför har vi skapat nya möjligheter till tydliga karriärvägar genom meriteringsanställningar som biträdande lektor. Här har regeringen varit mycket tydlig med att rekryteringar ska ske i öppna utlysningar i nationell och internationell konkurrens. När det gäller uppföljning har vi hittills valt att följa frågan i dialog med våra lärosäten där vi har tryckt på vikten av öppna och transparenta utlysningar, samt genom att följa UKÄ:s tillsynsarbete, svarar Jasmina Sofić, pressekreterare hos minister för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans (S).
Har UKÄ fått i uppdrag att kontrollera lärosätenas rekryteringsprocesser?
– Nej. Utbildningsdepartementet följer myndighetens arbete och förutsätter att universitet och högskolor anpassar sig och gör eventuella justeringar i sina processer när tillsynsmyndigheten har fattat olika beslut. Vi får se om det blir aktuellt att vidta andra åtgärder längre fram.
