Under 2015 och 2016 sökte 2,3 miljoner personer asyl i EU. De flesta var från Syrien och hälften 18–34 år, enligt rapporten Integrating Asylum Seekers and Refugees into Higher Education in Europe.
Tyskland har haft den mest omfattande nationella strategin för att underlätta flyktingars väg in i högskolan. Strategin antogs 2015, har en egen budget och fokuserar på erkännande av meriter, särskilda utbildningsprogram, finansiellt stöd och rådgivning.
Vanligare bland EU-länderna är att fokus lagts på begränsade åtgärder och att de är integrerade i övriga strategier rörande migration. Nästan hälften av länderna har ingen referens till flyktingar och asylsökande i nationella styrdokument gällande högskolan.
Storskaliga åtgärder för att integrera flyktingar i högre utbildning varierar också mycket, med Tyskland i topp och Sverige representerat bland alla listade åtgärder utom introduktionsprogram och avgiftsundantag.
106 000 bedömningar av utländsk utbildning
Rapporten noterar att Sverige särskilt ägnat uppmärksamhet åt erkännande av tidigare utbildningsmeriter.
Lars Petersson, chef för avdelningen för bedömning av utländsk utbildning vid Universitets- och högskolerådet, UHR, berättar att myndigheten 2015 snabbt behövde skala upp sitt arbete och bygga upp kompetens om Syrien, men gjorde det inom den vanliga verksamheten och inte som ett separat flyktingspår.
Sedan 2015 har UHR gjort 106 000 bedömningar av utländsk utbildning, varav 28 000 gällde Syrien. För att ta sig vidare in i högre utbildning och arbetsmarknad krävs dock att individen navigerar mellan olika myndigheter och stödinsatser.
– Avsaknaden av en överblickbar väg in i högskolan kanske har upplevts som svår. Det behöver inte finnas ett sammanhållet system, men en sammanhållen information, säger Lars Petersson.
UHR lanserade nyligen en webbtjänst där man kan se vad en examen från ett annat land motsvarar i det svenska systemet, en tjänst som gör UHR mer redo att effektivt möta ett stort informationsbehov nästa gång det uppstår.