Du har ett helt yrkesliv som högstadielärare i biologi och geografi bakom dig. Varför valde du att göra akademisk karriär efter pensionen?
– Jag ville göra något för min egen skull som kändes lustfyllt. Planen från början var inte att skriva en avhandling men jag är glad att jag fick den möjligheten.
Vad har du kommit fram till?
– Bland annat att mycket pekar på att kvinnor från enkla förhållanden levde i mer jämställda förhållanden än elitens kvinnor. Det fanns inte heller så mycket att vinna på arrangerade äktenskap i de lägre klasserna.
Vilket är ditt viktigaste resultat?
– Det är nog metoden jag har använt, så kallad analogi. Metoden används för att förstå en måldomän utifrån en källdomän, där jag har jämfört förhållandena i antikens Rom med dagens u-länder söder om Sahara.
Varför valde du att inrikta dig just på kvinnors förhållanden?
– Jag har alltid varit intresserad av genus- och samlevnadsfrågor. Den klassiska antiken är en viktig epok eftersom den tillsammans med Bibeln på många sätt har format vårt sätt att tänka.
Vad har varit det bästa med studentlivet?
– Att höra till igen. En annan fantastisk sak med att forska är att man blir ålderslös. Kunskapen står i centrum och då spelar det ingen roll om man är 30 eller 80 år. Annars tycker jag att vi lever i ett väldigt ålderssegregerat samhälle.
