Julia Bahner disputerade vid Göteborgs universitet för snart två år sedan. Men när många doktorandkollegor sökte lektorat i Sverige ansökte hon om ett stipendium genom Marie Curie-programmet för att bli postdok i Leeds.
– Stipendiet gäller både forskning och karriärutveckling och det var ovant att skriva en ansökan som också gällde hur forskningen skulle vara bra för min karriär.
När perioden nu lider mot sitt slut är Julia Bahner övertygad om att det faktiskt kommer att vara en god merit.
– Mitt område, disability studies (handikappvetenskap), startade här en gång i tiden när det första Centre for Disability Studies grundades just i Leeds. Vi har inte samma bakgrund i Sverige, så därför känns det som en bra merit att ha en postdok från England just i mitt ämne.
Hårdare klimat än i Sverige
Det har varit mycket diskussion om brexit under Julia Bahners tid i Leeds, man diskuterar bland annat hur man ska få utländska forskare att stanna. Men det är inte därför hon väljer att lämna England.
– Det är ett hårdare klimat här och ännu hårdare krav än i Sverige att publicera sig i vissa tidskrifter med hög impact factor. Det är också svårare att få fasta tjänster här, det är vanligt med nio- och sexmånaderskontrakt.
Hon har gått med i facket i England och har fått uppleva två strejker bland universitetslärare.
– Jag deltog inte då det handlade om pensionsavtalet och det är jag inte med i eftersom man som stipendiat får välja. Facket har heller inte kunnat hjälpa oss internationella medlemmar så mycket, säger hon.
Sammantaget har Julia Bahner haft en positiv upplevelse som postdok, men poängterar att hennes familjesituation har underlättat.
– En kollega med barn blev tvungen att ta lån för att pengarna skulle räcka. Men personligen har jag en förstående sambo och inga barn.