Cecilia Christersson är ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbunds, SUHF, arbetsgrupp för flyktingfrågor som bildades efter den stora flyktingströmmen 2015.
– Det grundläggande problemet med att ta vara på kompetensen hos nyanlända akademiker är att insatserna är utspridda på många myndigheter, är kortsiktiga och att nästan allt bedrivs i projektform som ofta upphandlas, säger Cecilia Christersson.
Arbetsgruppen finslipar nu ett förslag till ställningstagande, som SUHF:s fullmäktige ska besluta om under våren, med rekommendationer för att förbättra inkluderingen av nyanlända akademiker.
– Det är viktigt att akademiska studier ses som likvärdigt i förhållande till arbete vad gäller kompetensförsörjningen och därmed integrering i Sverige, säger Cecilia Christersson.
Bredare uppdrag
Hon menar att nyanlända akademiker snabbt behöver få tillgång till högre studier eller anknytning till sitt yrke. Ett centralt förslag är därför att lärosätena bör få ett bredare uppdrag från regeringen att förbereda invandrade akademiker för arbetslivet.
– Lärosätena är bäst lämpade att göra insatser på akademisk nivå och med ett bredare uppdrag kan man dels bygga upp en långsiktighet i verksamheten, dels bättre möta individens behov utifrån kompetens denne redan besitter.
Lärosätenas uppdrag kan innefatta att ge studie- och karriärvägledning och kompletterande och förberedande utbildning; kurser i akademisk svenska och engelska, förmedla kunskaper om svenskt arbetsliv och svensk utbildning samt en utbyggd validering av formell och reell kompetens.
Den politiska debatten om invandrare har fått en hårdare ton.
– Jag tror att varken politiker eller allmänhet har ställt om tänkandet från när vi tog emot flyktingströmmarna till dagens situation. 40 procent av de flyktingar som kom från Syrien har minst tvåårig eftergymnasial utbildning. De och andra invandrade akademiker är en resurs vi måste tillvarata, säger Cecilia Christersson.