Vi har bristyrken i Sverige och vi har människor som skulle vilja fylla de jobben men som har sin kompetens förvärvad i ett annat land, eller utanför högskolans formella väg. Validering av reell kompetens har därför blivit allt viktigare, men vad som faktiskt menas med det råder det ibland förvirring kring.
Därför förklarar nu Universitets- och högskolerådet, UHR, i sin digitala svensk-engelska ordbok att det är ”en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.”
På engelska ska det kallas ”validation of prior learning”, och genom detta klargörande hoppas UHR hjälpa lärosäten och berörda personer att få ett gemensamt språkbruk och en korrekt förståelse och översättning av begreppet.
Olika former av praktik
Den största gruppen termer som UHR har lagt till i ordlistan 2017 handlar om praktik (placement), en allt vanligare brygga till arbetslivet. Dels såg UHR behovet av att förklara och översätta olika slags sammansättningar av ordet som förekommer i högskolans kommunikation, till exempel utlandspraktik (international placement) och lärarledd praktik (teacher-supervised placement), dels ville UHR reda ut skillnaden mellan praktikant och trainee.
Enligt ordboken är en praktikant en student, medan en trainee har en traineeanställning efter avslutad högskoleutbildning eller mellan två terminer.
Ulf Hedbjörk, som fram till årsskiftet ansvarade för ordboken på UHR, berättar att innebörden av ordet trainee har breddats de senaste åren genom att det används i allt fler sammanhang. Tidigare handlade det om unga personer som företag satsar på för att de ska nå nyckelpositioner, men det handlar mer och mer om introducerande anställningar oavsett på vilken nivå.
Han tror att det finns arbetslivsmässiga förklaringar till att trainee blivit ett mer allmänt praktikbegrepp.
– Min tolkning är att det finns ett ökat fokus på karriärutveckling och på hur anpassad en utbildning är till kraven som ställs efteråt. Att man lånar termer som trainee från yrkessektorn tyder på en sådan medvetenhet, språkbruket avslöjar ju en förskjutning i diskursen, säger Ulf Hedbjörk.
Konstnärliga begrepp
Under 2017 började UHR också titta närmare på begrepp inom de konstnärliga utbildningarna, liksom alltid tillsammans med Terminologicentrum och lärosätesrepresentanter. Konstnärlig skicklighet (artistic expertise) och konstnärlig forskning (artistic research) definierades, men där tog det stopp.
UHR insåg nämligen att man behöver involvera fler personer direkt kopplade till de konstnärliga utbildningarna för att få underlag nog att definiera andra begrepp som används, så som ateljésamtal, vilket kan vara ett slags examinationsform.
Att definiera konstnärlig skicklighet var i detta sammanhang inte lika svårt som att svara på frågan om vad som är bra konst. Konstnärlig skicklighet, liksom pedagogisk skicklighet, hänvisar i UHR:s ordbok specifikt till högskoleförordningens behörighetskrav och bedömningsgrunder för anställning som professor eller lektor.
– Det handlar inte i första hand om vad man förmår göra med en pensel eller en fiol utan hur dokumenterat kunnig man är som expert inom ett konstnärligt område, säger Ulf Hedbjörk.
