Fullt utbyggd innebär satsningen att antalet studieplatser vid Yrkeshögskolan kommer att öka med drygt 45 procent till 2022.
– Yrkeshögskolan har gradvis blivit större. Om man tar antalet aktiva studenter under ett år så är det i dag cirka 48 000 studenter, det motsvarar 10 till 15 procent av antalet studenter i högskolans grundutbildning, säger Myndigheten för yrkesskolans generaldirektör Thomas Persson.
Idén med yrkeshögskolan är att starta avancerade yrkesutbildningar och att arbetslivet ska vara med och ta fram utbildningarna och också vara med och genomföra dem.
Myndigheten för yrkeshögskolan anordnar inte några utbildningar själv.
– Vår uppgift som myndighet är att vi får pengar från staten, sedan ansöker anordnare, det kan vara både privata och offentliga, om att få ta del av de pengarna. De senaste åren har vi fått in i storleksordningen 1 400 ansökningar per år, av dem beviljar vi mellan 25 och 30 procent, säger Thomas Persson.
Ansökningarna rangordnas efter tre olika aspekter.
Det första är hur tydligt man kan beskriva arbetslivets behov av den kompetens man vill utbilda till.
Det andra är hur engagerad man från arbetslivets sida är i att planera och genomföra utbildningen.
Det tredje är hur många som examineras och hur många som kommer i jobb.
– Vi väger alltså in resultat när man ansöker för att få förlängning.
Samarbete med högskolan
Det finns gränsdragningsfrågor mot högskolan och även ett samarbete mellan sektorerna.
– Samarbetsgruppen mellan Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och Myndigheten för yrkeshögskolan har de senaste åren framför allt pratat om bedömningen av vilken nivå olika utbildningar håller på en europeisk skala. Man diskuterar också hur studenter ska kunna tillgodoräkna sig utbildningar när de går över från det ena till det andra systemet.
Thomas Persson bedömer att en fortsatt expansion av yrkeshögskoleutbildningarna är sannolik eftersom både behov och efterfrågan finns.
