Stephan Lewandowsky är en av huvudtalarna på årets Forum för forskningskommunikation på biografen Draken i Göteborg. Han är professor i kognitiv psykologi vid Bristol University i England och forskar om faktaresistens och fejkade nyheter.
Användningen av orden post fact och post truth exploderade i slutet av 2016. Professor Lewandowsky menar att anledningen inte är någon hemlighet, under Donalds Trumps kandidatur till presidentämbetet visade han ett förbluffande förakt för sanning och vetenskapliga fakta.
– Ändå vann han valet, konstaterar Lewandowsky.
Skiljer på skeptiker och förnekare
Med underlag i egen och andras forskning visar han att det inte verkar betyda något om man upplyser Trumpanhängare om att det Trump säger är falskt, de tror ändå på honom.
Det fenomen som är bäst undersökt på det här området är frågan om klimatförändringarna. I princip alla klimatforskare är överens om att jorden värms upp och att det beror på mänskliga utsläpp av växthusgaser.
Ändå finns de som förnekar fakta, som den amerikanske republikanske senatorn James Inhofe som anser att klimatförändringarna är en bluff.
Stephan Lewandowsky vill inte kalla dem skeptiker, att vara skeptisk är bra, menar han. Att förneka fakta är en helt annan sak.
En vanlig metod som klimatförnekare använder är cherry picking, de plockar russinen ur kakan.
Ett exempel: den brittiske skribenten Christopher Booker har hittat ett enda månadsintervall där jordens medeltemperatur sjunkit med 0,7 grader. Det tar han till intäkt för att global uppvärmning inte existerar.
– Det finns hundratals exempel på att man gör så, det är en briljant strategi. Det funkar alltid, det finns alltid ett undantag att peka på, det är en fantastisk retorisk strategi, säger professor Lewandowsky.
Trots att det tydligt går att visa att forskningen har rätt och klimatförnekarna har fel är klimatförnekarnas ståndpunkter inte irrelevanta; missledande fakta får folk att ändra åsikt.
Förnekande och konspiration
En av Lewandowskys teser är att förnekande av vetenskapliga fakta och konspirationsteori hänger ihop.
– Var man än tittar på förnekande av fakta så hittar man alltid konspirationsteorier. Ju mer någon stödjer konspirationsteorier desto mindre stödjer denne vetenskaplig sanning.
Spridandet av falska fakta skulle inte ha någon effekt om folk struntade i dem.
– Men det finns en efterfrågan. Frågan är: varför köper folk det här?
Studier genomförda av Lewandowsky och andra visar hur människors världsbild är avgörande. När det gäller klimatförändringarna är det inställningen till den fria marknaden som ger utslag. Undersökningen är troligen gjord i USA.
– Det finns ett starkt samband mellan tron på en fri marknad och klimatförnekelse, säger Lewandowsky.
Åsiktsgap ökar med kunskap
Så här förklarar han hur det hänger ihop:
Om man erkänner att klimatet förändras av mänskliga aktiviteter blir en slutsats att man bör göra något åt det, som att minska utsläppen, vilket i sin tur kräver regleringar. Om man tror att den fria marknaden alltid är den bästa lösningen är detta en motbjudande tanke.
– Vad som ligger i människors tro eller intresse – världsbild, ideologi och politisk inställning – övertrumfar kunskap.
Stephan Lewandowsky visar hur gapet mellan olika åsikter ökar med kunskap.
Åsikterna hos republikaner som anser sig kunna lite om klimatfrågan ligger ganska nära demokrater med begränsade kunskaper i frågan. Demokrater som anser sig vara mycket insatta i klimatfrågan är starka anhängare av den vetenskapliga synen på klimatets utveckling. Medan republikaner som säger sig vara mycket insatta i klimatfrågan är starka klimatförnekare.
Det här skapar en dramatisk polarisering. Mer information och mer utbildning kan alltså göra saker och ting värre.
– Vi måste vara medvetna om den här effekten – i slutänden blir det frågan om att ideologi kör över allt annat, säger professor Lewandowsky.
Desinformation har effekt
Dessutom finns det en annan effekt av spridandet av medvetna lögner och konspirationsteorier. Även folk som inte tror på konspirationsteorier påverkas av dem. Och de kan ha en paralyserande effekt på dem som ska agera i en fråga.
– Att sprida misstro är alltså inte irrationellt. Tvärtom är det en skicklig strategi. Man bör undersöka var pengarna kommer ifrån för olika desinformationskampanjer.
De är rationella politiska operationer.
Mästaren på de här området är naturligtvis Donald Trump, menar Stephan Lewandowsky.
Frågan är hur man ska vaccinera människor mot desinformation och konspirationsteorier.
Lewandowsky refererar en undersökning om i vilken utsträckning människor är benägna att misstro falska fakta om de får dem korrigerade.
Människor är mer benägna att ta till sig korrekt information om:
– de är skeptiska till källan till de ursprungliga uppgifterna.
– de är misstänksamma till motivet att sprida uppgifterna.
– Därför är det viktigt att analysera hur faktaförnekare arbetar och sprida vilka metoder de använder, säger Stephan Lewandowsky .
