Vad ska ni göra?
– I det här projektet utvecklar vi 3D-printing för komponenter till gasturbiner. Tillsammans med verkstadsföretag gör vi allt från materialutveckling till testning.
Hur går det till?
– Ett finkornigt pulver av en superlegering hälls i en kammare i en maskin. I maskinen riktas en datorstyrd elektronstråle mot pulvret som då smälter. På det sättet kan vi forma och bygga komplexa produkter, lager för lager.
Vilka är fördelarna?
– Tekniken är mycket materialresurseffektiv. Inom industrin är det inte ovanligt att upp till 90 procent av materialet inte kommer till användning i den färdiga produkten; här blir det mycket lite spill. En annan stor fördel är att det går att bygga strukturer med håligheter och optimera designen så att produkten blir lättare. Nackdelarna är att vi i dagsläget inte kan bygga så stora produkter och att tillverkningstiden är lång.
Vad är målet?
– Att bli internationellt erkända inom vår nisch: 3D-printing i högtemperaturmaterial. Det är möjligt genom samverkan med industrin och andra högskolor.
Stämmer det att du anställdes först av alla vid det som nu är Högskolan Väst?
– Ja så vitt jag vet, jag anställdes redan innan högskolan fanns, 1988 som lärare åt 30 studenter i Trollhättan som var antagna vid Chalmers. I dag har högskolan 12 000 studenter.
