SULF har flera aktiviteter kring frågan om öppna, rättssäkra utlysningar, vilket Universitetsläraren tidigare rapporterat om. En del av detta arbete är stickprov på skonummerutlysningar, det vill säga utlysningar av tjänster som är så är snävt formulerade att bara en person ska komma ifråga.
– Vi undersöker flera fall på olika lärosäten eftersom vi tycker oss se att man systematiskt gör väldigt smala utlysningar av både tillsvidareanställningar och kortare anställningar, säger Git Claesson Pipping.
Som ett led i detta undersöker SULF om en utlysning av lektorstjänst vid Stockholms universitet kan vara en utlysning riktad mot en enda person.
– Då vi i SULF ifrågasatte att ämnesbeskrivningen i utlysningen var så smal fick vi svar från institutionen att allt är i sin ordning, säger Git Claesson Pipping.
Tillsattes inom några timmar
Därefter lyste institutionen ut ett vikariat under tillsättningen av lektoratet. Utlysningen av det vikariatet hade samma ordalydelse som utlysningen för lektoratet som var under tillsättning.
– När intervjuerna för vikariatet var gjorda tillsattes vikariatet några timmar senare med den person vi tror har ”rätt skonummer”, säger Git Claesson Pipping.
Hon menar att det finns skäl att fundera över om processen var rättssäker för övriga sökande.
– Vi vet att personen hade en tidsbegränsad anställning på institutionen som var på väg att ta slut, men det finns undervisningsplanering som visar att hen hade arbetsuppgifter efter att anställningen avslutats. Och eftersom hen leder en forskargrupp är det sannolikt att hen även där hade arbetsuppgifter som fortsätter. Så det är tydligt att institutionen planerade att ha kvar personen, säger Git Claesson Pipping.
Brott mot regeringsformen
SULF har i sådana här fall begränsade möjligheter att agera.
En skonummerutlysning är ett brott mot 1 kap. 9 § i regeringsformen där det står att myndigheter ”som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet”.
– Det är alltså myndigheternas skyldighet att sköta detta, men frågan är i vilken utsträckning de lever upp till den skyldigheten, säger Git Claesson Pipping.
En fackförening kan inte överklaga en tjänstetillsättning till Överklagandenämnden för högskolan, ÖNH, det kan bara de som har sökt tjänsten.
Letar man på ÖNH:s hemsida hittar man ganska få upphävda anställningsbeslut.
– Skälet till att de är få är nog att så få fall överklagas. Man vill inte överklaga för att inte göra sig till ovän med kollegor. Sverige är ett litet land.
”Helt vanlig utlysning”
SULF kommer att träffa företrädare för Stockholms universitet för att påtala sina misstankar om att det gjorts en skonummerutlysning.
Tommy Viklund, sektionschef på HR-sektionen vid universitetet redogör för lärosätets ståndpunkt.
– Vi har inte haft överläggningen med SULF än så jag vet inte vad de har att anföra. Det ser ut som en helt vanlig utlysning för ett lektorat inom naturvetenskap, det finns inte något i annonsen som jag anser sticker ut.
Han argumenterar att annonsen legat ute i över två månader, den har spridits internationellt via karriärsidor där den genererat över 1 000 träffar och slutligen så har 31 kandidater sökt till lektoratet.
– Det talar inte för att det är en riktad utlysning, säger Tommy Viklund.
Han berättar att Stockholms universitet lägger stor vikt vid att läraranställningar ska tillsättas i öppen konkurrens. Det finns kontrollfunktioner på fakultetsnivå för att säkerställa att ämnesbenämningen på läraranställningar är tillräckligt breda för att attrahera flera sökande. Institutionen ska även kunna visa att det finns kompetenta personer av båda könen som skulle kunna söka anställningen. Det sker slutligen även en granskning av själva annonstexten och de behörighetskrav och bedömningsgrunder som lyfts fram.
– Vi jobbar aktivt med att utlysningarna ska vara så öppna som möjligt, säger Tommy Viklund.
”Ökat drastiskt”
Bakgrunden till SULF:s arbete med skonummerutlysningar är att fram till i slutet av våren 2016 hade många lärosäten en bestämmelse i de lokala anställningsordningarna att vikariat om högst sex månader inte behövde lysas ut, vilket var i strid med anställningsförordningen.
– Så länge lärosätena agerade som om de inte behövde utlysa sexmånadersanställningar kunde institutionerna dels slippa tillsvidareanställa, dels kunde de fritt välja den de ville anställa. Som framgår av till exempel Karriärutredningen är en konsekvens att många är kvar vid det lärosäte där de disputerat, säger Git Claesson Pipping.
När det avslöjades att förfarandet stred mot anställningsförordningen ändrade lärosätena sina anställningsordningar så att alla tjänster måste lysas ut, om det inte finns särskilda skäl.
Git Claesson Pipping hävdar att antalet skonummerutlysningar har ökat drastiskt sedan möjligheterna att internrekrytera via sexmånaderstjänster strypts.
– Nu när institutionerna inte längre har möjlighet till sexmånadersanställningar jobbar de med skonummerutlysningar och manipulerar anställningsprocessen. Ofta tillsätts vikariat av en person som blir anställd bara timmar efter att ansökningstiden gått ut – ibland fattas beslutet till och med innan. Syftet är att uppnå samma sak som tidigare, det vill säga att bara de man känner ska kunna få anställning, säger Git Claesson Pipping.
