Learning analytics är ett så nytt begrepp att det inte har ett svenskt namn.
– Enbart de senaste fem åren har man tittat på användning av learning analytics, och det har etablerats en del forskning, säger Ulf Olsson, universitetspedagogisk utvecklare på data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.
Tanken är att man ska kunna se vad en student gör, och samla data kring det.
– Jag tror att det finns mycket att utnyttja när vi vill förstå hur en utbildning och en lärprocess fungerar, säger Ulf Olsson.
Redan nu finns en användning för learning analytics i den lilla skalan.
– Man kan på online-utbildningar spåra vilket material studenterna tar del av och så kan man anpassa materialet efter det. Jag tittar på sådana data, men jag vet inte om lärare i allmänhet gör det, säger Jonas Collin, mediepedagog och producent på data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.
Data sammanställs i realtid
I lärplattformar kan lärarna medvetet efterfråga data från studenterna, exempelvis genom quiz. Sådana data sammanställs i realtid vilket gör klassens lärande synligt. På så sätt kan kommande läraktiviteter anpassas till studenternas behov.
– När det gäller learning analytics är inte läraren och institutionsledningen de enda intressenterna. En viktig del, som sällan nämns, är att det finns möjlighet att synliggöra lärandeprocessen och framstegen för studenter så att de själva kan ha kontroll, säger Ulf Olsson.
Bättre förståelse för olika slags inlärning
På ett universitet är det viktigt att ha evidens för det man gör och med learning analytics finns möjlighet att bättre belägga vad som händer i undervisningen och få bättre förståelse för hur olika grupper av studenter lär sig. Ulf Olsson menar att det dessutom kan bli enklare för läraren att dokumentera sin pedagogiska skicklighet när data kan visa på framsteg i undervisning.
– Learning analytics kommer antagligen att förändra pedagogiken i och med att man kommer att få mycket större kunskap om hur studenterna tar till sig materialet, säger han.
