Till årsskiftet ska tentalokalen vara klar, med färger, material och möbler som minimerar distraktion och maximerar lugnet. Där ska finnas mobila hörslingor och alla datorer får talsyntes och rättstavningsprogram.
Salen kommer att bestå av 13 enskilda rum med glasväggar och två öppna ytor med 28 bord. De sex tentavakterna som ska arbeta här kommer att vara särskilt utbildade för att möta personer med olika funktionsnedsättningar och problematik.
– I dagsläget kan man få sitta i en glasbur längst bak i en vanlig sal med 200 personer, vilket är ganska utpekande. Eller så får man göra tentan på sin institution med någon som vaktar en, vilket är väldigt resurskrävande, säger Fredrik Lindgren som är projektledare för tillgänglighet vid lärosätet.
Först i landet
Han berättar att Uppsala universitet är först i landet med en specialutformad tentalokal. Förra året gjordes 1 700 tentor med särskilt stöd i den centrala tentamensverksamheten, som totalt hade 140 000 skrivande.
Myndigheten för delaktighet har noterat en nationell ökning av högskolestudenter som uppger att de har en funktionsnedsättning, från 11 procent 2012 till 17 procent 2015. Enligt myndighetens uppföljning av åtgärder 2011–2016 har den generella tillgängligheten vid lärosätena förbättrats under perioden. Däremot har antalet lärosäten med en handlingsplan för tillgänglighetsarbetet minskat.
Uppsala universitet har satsat 50 miljoner kronor åren 2015–2017 för att förbättra tillgängligheten. Ett av projekten är ett navigeringssystem för universitetsområdet och alla dess lokaler. Genom ett webbaserat program ska man kunna se var man själv befinner sig, få en rutt från start till mål och kunna klicka på en länk i sitt schema för att se var föreläsningssalen ligger.
Fredrik Lindgrens mål är att inte bara skapa Sveriges mest tillgängliga universitet, utan även världens.
– Tänk om vi kan få en ny Stephen Hawking att välja Uppsala universitet för att vi har bra tillgänglighet.
