Ska det bli mindre prat och mer verkstad i jämställdhetsarbetet?
– Ja. Vi har ju länge haft bra balans inom flera ämnesområden på doktorandnivå, till exempel inom kemi och arkitektur, men det har inte slagit igenom på professorsnivån. Vi måste ställa oss frågan varför det är så, och vi måste börja vidta åtgärder. Vi liksom andra högskolor har fått jämställdhetsintegrering som ett uppdrag. Men vi var faktiskt igång med jämställdhetsarbetet redan innan det påbudet kom, i samarbete med Göteborgs universitet.
Möter du olika åsikter om jämställdhet, bland dina medarbetare?
– Egentligen inte. Det här är en huvudvärk som funnits länge på Chalmers och det har gjorts många försök genom åren, att förbättra jämställdheten. Det finns en viss uppgivenhet i organisationen. ”Vi har prövat, och ändå händer det ingenting.” Men huvudsakligen har jag mötts av entusiasm nu när vi drar igång jämställdhetsintegreringen. Sedan finns det säkert en tveksam och tyst grupp också. Men jag har inte mött något motstånd. Ingen har kritiserat ansatsen.
Finns det risk att könstillhörighet går före meriter?
– Låt oss i första steget, innan vi oroar oss för det, säkerställa att förutsättningarna är lika för båda könen. Sedan är tanken naturligtvis att vi ska ha meritokrati, annars kan en akademi inte fungera.