Ursprunget till rapporten är en inbjudan till Sharon Rider från Timbro för att debattera om humanioras värde för samhället. Hennes inlägg tog utgångspunkt i Svenskt näringslivs rapport från 2011, Konsten att strula till ett liv, där organisationen bland annat kräver att studiebidragen sänks för studenter inom humaniora eftersom de har svårare att få jobb än exempelvis ingenjörer.
– Att humanister har svårt att få jobb är bara delvis sant, säger Sharon Rider.
Hon påpekar att utbildningar i humaniora leder till bra jobb, förutsatt att man tar examen.
I sin rapport argumenterar hon för att humanister behövs i samhället och gör jämförelser mellan Sverige och USA.
– I USA är humaniora gångbart i arbetslivet på ett helt annat sätt än i Sverige.
Ett problem i Sverige är att så många läser en professionsutbildning så fort man går ut gymnasiet.
I USA går många studenter en grundutbildning först och kan då studera valfria ämnen. Professionsutbildningar såsom läkare och jurist ligger sedan på masternivå.
– Det gör att beslutfattare inom olika sektorer i USA ofta har studerat humaniora, men det har de inte gjort i Sverige. Många viktiga personer i näringslivet och politik i Sverige förstår helt enkelt inte vad studier i humaniora innebär.
Humanister kan tackla en framtid i förändring
Men det viktigaste i rapporten menar Sharon Rider är att humanister är samhällsnyttiga.
– Vi kan inte veta vad världen behöver för kunskaper om 20–30 år. Då är det farligt att anpassa alla utbildningar till dagens kortsiktiga behov. I stället borde vi ha utbildningar som utvecklar förmågan att lära sig nya saker, tänka kreativt och djuplodande, förstå breda sammanhang och undersöka med precision, utifrån vad utvecklingen kräver.
Enligt rapporten visar amerikanska undersökningar att en humanistisk utbildning med hög kvalitet är avsevärt bättre på att förbereda individen på detta än många yrkesutbildningar.
– Av humanistiska utbildningar med höga krav blir man blir bättre, inte bara på att skriva, analysera och förstå, utan också på logiskt tänkande; de skolar studenter kapabla till nytänkande, säger Sharon Rider.
Jonas Harvard, historiker vid Mittuniversitetet och talesperson för Humtank håller med om Sharon Riders analys.
– Det är ett kollektivt uppdrag för alla humanister att motarbeta nidbilden att humaniorakurser är hobbyverksamhet och flum. Och visa hur det faktiskt ser ut. Humanister finns i dag inte alls bara inom bibliotek och arkiv och kultursektorn, utan humanister finns inom alla områden i samhället, säger han.
Det tydligaste exemplet på att humaniora behövs är språk och näringsliv.
– Undersökningar visar att svenskt näringsliv tappar exportinkomster för att man undviker länder med språk man inte behärskar. Här finns ett ekonomiskt incitament att anställa personer med språkkunskaper och experter på andra kulturer, säger Jonas Harvard.
