Stipendier är svartjobb?

Skatteverket har genomfört en undersökning av svartarbete i Sverige och kom i januari 2007 ut med rapporten Svartköp och svartjobb i Sverige (Rapport 2007:1). I rapporten föreslås åtgärder för att komma tillrätta med svartarbete och bidragsfusk. Dessa förslag skickades samtidigt ut på remiss, bland andra till SULF. SULF kunde konstatera att svenska lärosätens användning av skattefria stipendier inte nämndes i den kartläggning som Skatteverket gjort. Vi vet inte om detta beror på att man inte känner till problematiken eller på att man inte anser att den utgör något problem. SULF har under lång tid verkat för att stipendier som används som ersättning för lön ska förbjudas. Det gäller såväl inom forskarutbildningen som för finansiering för andra forskare. Detta har bland annat beslutats av kongressen. Viktiga frågor I remissvaret begär SULF att Skatteverket ska klargöra om de skattefria stipendier som delas ut av lärosätena kan anses uppfylla kraven på skattefrihet i lagstiftningen. Vi ställer också frågor om det i sammanhanget gör någon skillnad om stipendierna betalas ut från lärosätet eller direkt till mottagaren från en extern givare såsom en stiftelse. Den senare frågan är relevant eftersom ett lärosäte oftast ger en sådan person möjlighet att bedriva verksamheten i sina lokaler och att utnyttja utrustning och andra resurser som lärosätet tillhandahåller. SULF anser att det är viktigt att dessa frågor besvaras så att vi kan ge korrekta råd till våra medlemmar. För att ett stipendium ska vara skattefritt ska några kriterier vara uppfyllda, bland annat får det inte ställas några krav på motprestation som kan vara till nytta för givaren. Stipendiet får heller inte utgöra ersättning för utfört arbete eller utgå periodiskt. SULF anser att det i de flesta fall är tveksamt om dessa villkor är uppfyllda för dem som får ett skattefritt stipendium för forskning eller forskarutbildning. Vår erfarenhet är att dessa personer oftast deltar i verksamheten på samma villkor som de som är anställda. Stipendier kan visserligen skattefritt delas ut för en persons utbildning, men vi anser att det ställs krav på motprestation även på den som bedriver forskarutbildning. Dels eftersom doktoranden kan fråntas sina resurser om han eller hon inte fullgör sina skyldigheter enligt studieplanen och dels eftersom det forskningsarbete som utförs är av mycket stort värde för lärosätet. Utöver detta vet vi att det ibland förekommer att såväl doktorander som forskare med stipendium deltar i undervisning, handledning av doktorander eller administration. Vi har också noterat att man på en del lärosäten i sina riktlinjer har angivit att stipendier i vissa fall kan ges till utländska medborgare, men inte till svenska. SULF ser gärna ett internationellt utbyte, men vi anser inte att de som kommer hit från andra länder ska ges sämre villkor, vilket blir resultatet om de får nöja sig med stipendium istället för anställning. De ska vara anställda SULF anser att alla doktorander och forskare som verkar vid svenska lärosäten ska vara anställda. Vi anser att även de som gör post-doc utomlands ska anställas. Det viktigaste skälet är förstås att man annars löper stor risk att hamna utanför de sociala skyddsnäten och att man inte tjänar in någon pension. Vi vet att det utbredda bruket av stipendier och bristen på anställningar för unga forskare gör att många som vill satsa på en akademisk karriär tvingas acceptera stipendier i stället för anställning. Remissvaret i sin helhet kan läsas på SULF:s hemsida.