Färre väljer högskolan när arbetsmarknaden är bra

De senaste åren har det varit en nedgång i det totala antalet sökande till universitet och högskolor. Höstterminen 2006 minskade söktrycket med nio procent. – Det var synnerligen oturligt hösten –06. Då hade lärosätena fått extra resurser att bygga ut ytterligare och samtidigt sjönk antalet sökande och då blir effekten dubbel. På vissa håll blir det då smärtsamt, man har helt enkelt fått avskeda lärare, säger Torbjörn Lindqvist, utredare vid Högskoleverkets avdelning för statistik och analys, som har följt söktrycket under flera år. Utvecklingen för höstterminen 2007 är oklar eftersom det statistiska underlaget har förändrats, det har införts både en ny utbildningsstruktur och ett nytt antagningssystem. – I vilken utsträckning som tappet från hösten 2006 fortsatt under 2007 är lite svårt att avgöra eftersom man ändrat i grunden för statistiken. Men det är mycket som tyder på att det är en ytterligare nedgång den här hösten. – Minskningen har flera olika orsaker, men väldigt betydelsefullt är att arbetsmarknaden har förbättrats avsevärt, säger Torbjörn Lindqvist. Framförallt är det antalet äldre studenter, över 25 år, som har minskat. – Tidigare stannade en del äldre kvar i högskolan fastän de tagit examen i avvaktan på att de skulle få ett arbete. Nu lämnar de i stället högskolesystemet. Nedgång bland yngre Också bland de yngre sökande, som kommer direkt eller nästan direkt från gymnasiet, har det varit en viss nedgång. – Andelen i ungdomskullarna som går över till högskolan har sjunkit under ett par år. Tidigare hade vi ett mål på 50 procent, vi var väldigt nära det för ett par år sedan, men nu har det gått ned lite, till drygt 45 procent. SCB har vartannat år i en stor enkät frågat ungdomar i gymnasieskolans avgångsklasser vad de tänker studera. Andelen som planerar att studera har legat mellan 50 och 60 procent sedan 1995–96 och det är ingen förändring i den andelen de senaste åren. – Jag tror inte det är ett reellt minskat intresse för högskolestudier bland ungdomar. Snarare är det att alternativen till studier – möjligheterna till arbete – är bättre idag än för något år sedan då övergången till högskolan var som störst. Tidigare har de varit hänvisade till högskolan för att inte bli arbetslösa. Nu finns det större möjligheter att göra något annat en tid och man skjuter kanske upp sin högskolestart något. Att söktrycket sjunker slår olika för olika utbildningar. För vissa som exempelvis läkarutbildningen betyder det knappast något, medan det för till exempel många utbildningar till högskoleingenjör är mycket kännbart. Men Torbjörn Lindqvist påpekar att just högskoleingenjörer inte har minskat så mycket det senaste året. – Det förefaller som högskoleingenjörer har nått ett slags botten, för datainriktningarna ligger den på en femtedel av intresset för sex år sedan. Där har det varit ett enormt tapp. Men framförallt har enskilda kurser minskat de senaste åren. – De som läste kurser i avvaktan på att arbetsmarknaden skulle bli bättre väljer inte kurser i samma utsträckning längre. Störst har minskningen varit inom samhällsvetenskap och humaniora. Breddad rekrytering minskat I och med att färre söker sig till högskolan har den breddade rekryteringen stannat av och även minskat något. – Stor betydelse för den utjämning i rekryteringen som skett de senaste 10–15 åren är den stora utbyggnaden av högskolan. Kunskapslyftet 1997–2002 fick många något äldre, framförallt kvinnor, att gå över till högskolestudier. De valde i stor utsträckning vård och omsorgsutbildningar. Den effekten har klingat av nu när satsningarna på komvux är så mycket mindre. Men Torbjörn Lindqvist tror att det också har blivit en viss mättnad av behovet. – Nu kan högskolan ta emot nästan hälften av varje årskull ungdomar, det är en stor skillnad mot för 10–15 år sedan. Om fler kommer in på högskolan i unga år så blir inte kön så lång av dem som vill börja studera sedan. När det förväntade antalet studenter sviker får det konsekvenser för lärosätena. – Det förekommer att man på lärosätena flyttar över resurser till andra områden, men man står oftast med lokaler och personal – det kan man ju inte bara ändra över en natt. Det kan då bli nedskärningar och avskedanden men det finns andra sätt att försöka lösa problemet med färre studenter. – Lärosäten med mycket teknisk utbildning har under många år sett ett vikande intresse. I allt större utsträckning har de börjat rekrytera utomlands, teknik är ett internationellt gångbart ämne. Och utländska studenter genererar samma intäkter som svenska studenter. Många studenter har också upptäckt att det brukar finnas platser över på kurser och program och utnyttjar situationen. – I och med att söktrycket har minskat kan studenter vänta med att ta ställning till vad de ska studera och söka senare, direkt till lärosätet. Det gör att det blir knepigare att planera för högskolorna och att den centrala statistiken kan vara lite missvisande. Men Torbjörn Lindqvist tror att lärosätena kan se framtiden an med tillförsikt. – Mycket av studenttillströmningen är beroende på ungdomskullarnas storlek. Antalet 20-åringar ökar med 15 procent fram till 2010. Det kanske dämpar effekten av att en mindre andel söker till högskolan. Och söktrycket är sannolikt mycket konjunkturkänsligt, när konjunkturen försämras kommer nog en del som skjutit upp sin studiestart att söka sig till högskolan.