Hög utbildning förtur till jobb

Högre utbildning ger inte bara bättre betalda jobb, det ger också förtur på arbetsmarknaden. Och skillnaderna är stora. Medan sysselsättningen för arbetstagare med enbart grundskola minskar med drygt 3 procent per år ökar den med över 2 procent för högskoleutbildade. Det visar SACO-ekonomen Helena Persson och två forskarkollegor i en ny rapport som granskar utbildningens betydelse för sysselsättningsförändringarna på den svenska arbetsmarknaden. Bakom en genomsnittlig sysselsättningstillväxt med beskedliga 0,2 procent per år för den undersökta perioden 1986–2002 ligger en långt större rörlighet. Varje år skapas hundratusentals nya jobb på den svenska arbetsmarknaden, nästan lika många försvinner. – Den som bara tittar på totalsiffror missar hela dynamiken, säger Helena Persson. Skillnaderna är stora också mellan hög- och lågkonjunktur, från en sysselsättningstillväxt med 2,6 procent 1999/00 till –4,6 procent 1991/92. De med lägst utbildning förlorare De stora förlorarna är de som har den lägsta utbildningen. De tappar fler jobb i lågkonjunkturer och återvinner färre när konjunkturen vänder uppåt. För högutbildade är bilden långt ljusare. De förlorar färre jobb i lågkonjunkturer och återvinner fler när ekonomin vänder. – Vi tolkar resultaten som att företagen i lågkonjunktur passar på att göra sig av med lågutbildad arbetskraft. De får heller inte tillbaka jobben när konjunkturen vänder. Däremot behåller man i större utsträckning de högutbildade över konjunkturcyklerna. De högutbildade rör sig mer under bättre tider, byter jobb efter egna, frivilliga val, kanske som ett steg i karriären kanske av andra skäl. Nya jobb skapas inom alla de fyra granskade utbildningsgrupperna, men skillnaderna är dramatiska, visar rapporten. För de med enbart grundskola försvann under ett typiskt år 11,4 procent av jobben medan andelen nyskapade jobb uppgick till 8 procent. För varje nedlagt jobb skapades det med andra ord 0,7 nya jobb. För gruppen högskoleutbildade tre år eller längre tillkom däremot 1,3 nya jobb för varje nedlagt. Här är de genomsnittliga, årliga sysselsättningsförändringarna 1986– 2002 per utbildningsgrupp och mätt som andel av den totala sysselsättningen inom gruppen: