Det finns agenter och agenter. Jag menar inte att de som förespråkar kvalitetsutveckling håller sig med hemliga spioner. I mitt inlägg i Universitetsläraren 7/2007 syftade jag på den mera anspråkslösa språkliga varianten av agenter.
De som är förtjusta i kvalitetsutveckling undviker påfallande ofta att tala om vem som ska göra något för att de goda resultaten ska uppnås; så även de fyra professorerna i sitt svar på mitt påpekande (Universitetsläraren 10/11/2007). Jag tror det är därför alltihop verkar så idylliskt.
DE FLESTA KÄNNER nog sympati för paroller som ”allas delaktighet” eller ”lyhört ledarskap”. Inte minst vid universitet och högskolor finns det dock olika uppfattningar om vad som ska åstadkommas och hur verksamheten ska bedrivas.
TILL SIST MÅSTE någon bestämma att alla ska vara delaktiga (även ovilliga personer), vad de ska vara delaktiga i och hur man ska avgöra frågor där det finns olika uppfattningar.
KARIN BRUNSSON
ekonomie doktor, Allmänna Ord i Sverige
