Det är anmärkningsvärt att regeringen i budgetpropositionen upprepade gånger poängterar hur viktigt det är med kvalitet i den högre utbildningen men sedan inte tar konsekvensen av det, säger SULF:s chefsutredare Ann Fritzell. (Se citaten nedan ur Budgetpropositionen, Utgiftsområde 16, utbildning och universitetsforskning.)
Urholkningen av resurser fortsätter alltså 2009.
– Pris- och löneomräkningen blir dubbelt så stor som förra året, 1,84 procent, men med tanke på att inflationen skjutit fart och de löneökningar som därmed blir rimliga så är den fortfarande för låg för att hindra ytterligare urholkning av anslagen, säger Ann Fritzell.
Hon påpekar att regeringen nu skulle ha en unik chans att göra en kvalitetssatsning utan att det skulle kosta några nya pengar.
Det framgår av redovisningen i propositionen att de allra flesta lärosäten har stora outnyttjade takbelopp, beroende på att antalet studenter sjunkit.
2006 utnyttjades 94 procent av det totala takbeloppet och år 2007 utnyttjades 92 procent, vilket innebär att 1,5 miljarder ej utnyttjades. För 2008 kommer enligt lärosätenas prognoser också mer än 1 miljard att vara outnyttjat.
– Det är pengar som riksdagen redan avsatt och kommer att fortsätta att avsätta under 2009, men som inte kommer att kunna användas och som istället skulle kunna utnyttjas för att höja per capitabeloppet per student. Det märkliga är att man inte utnyttjar möjligheten att ersätta kvantitet med kvalitet nu när man har möjligheten, säger Ann Fritzell.
Delar av de outnyttjade takbeloppen som lärosäten fått betala tillbaka används för de punktinsatser som trots allt görs i budgeten.
Sammanslagningen av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar till Linné-universitetet får som tillfälligt anslag 40 miljoner år 2009 och 20 miljoner 2010, sammanlagt 60 miljoner. Linné-universitetet börjar sin verksamhet den 1 januari 2010.
Minskade anslag
Antalet utbildningsplatser vid läkarutbildningen byggs från och med 2009 ut med 110 nybörjarplatser. Tandläkarutbildningen utökas med 40 nybörjarplatser per år 2009–2013, alltså totalt 200 helårsstudenter.
– Även om det inte alls är tydligt redovisat i budgetpropositionen finansieras utbyggnaden av läkar- och tandlärarutbildningarna av minskat anslag till en rad lärosäten, säger Ann Fritzell.
Utbyggnaden av tandläkarutbildningen betalas av att Karlstad universitet och Mälardalens högskola får minskade anslag för år 2009 med 2,7 miljoner vardera, sammanlagt 13,7 miljoner per lärosäte till och med 2014.
Läkarutbildningen finansieras av att Mittuniversitetet får minskade anslag med 5,43 miljoner för 2009, totalt 30 miljoner till och med 2014 och Högskolan Väst får minskade anslag med 2,715 miljoner 2009 och totalt 15 miljoner till och med 2014.
Den nya högskolan Försvarshögskolan tillförs 10 miljoner kronor, som finansieras genom att anslaget till Luleå tekniska universitet minskas med lika mycket.
– Överföringarna från de här lärosätena är i och för sig inte mycket att säga om, de utnyttjar alla mindre än 90 procent av sina takbelopp och har alltså outnyttjade takbelopp att ta av, säger Ann Fritzell, men det hade varit hederligare att redovisa överföringarna på ett tydligare sätt (gäller ej överföringen från Luleå tekniska universitet som redovisas tydligt).
En särskild satsning är att regeringen vill underlätta för utomeuropeiska invandrare med utbildning från hemlandet att få jobb. Därför tänker regeringen satsa 51 miljoner per år 2009–2011, sammanlagt 153 miljoner på kompletterande utbildningar. Utbildningarna riktar sig främst till personer med hälso- och sjukvårdsutbildning men också till lärare.
Satsa på innovation
För att ta fram spetsutbildningar inom entreprenörskap och innovation vill regeringen satsa 8,1 miljoner kronor under 2009 och ytterligare 7,2 miljoner kronor 2010. Lärosätena ska kunna ansöka hos Högskoleverket som förde-lar pengarna.
Som en restpost efter den nedlagda myndigheten NSHU får Högskoleverket 4 miljoner per år för information om IT-stödd distansutbildning och Verket för högskoleservice får två miljoner för registrering av lärosätenas uppgifter om IT-stödd distansutbildning.
– Om man tittar på budgeten utanför högskoleområdet så är det ändringarna i A-kassan som direkt kommer att påverka våra medlemmar, säger Ann Fritzell.
Det blir sänkt avgift med 50 kronor i månaden, förkortad kvalifikationstid från ett år till ett halvt år och åtminstone tills vidare slopade planer på obligatorisk A-kassa.
PER-OLOF ELIASSON
Citat ur Budgetpropositionen:
Sid 75. Regeringens övergripande målsättning är att öka kvaliteten i den högre utbildningen. Ett exempel på en åtgärd i detta syfte är att skapa förutsättningar för universitet och högskolor att öka den lärarledda undervisningstiden och minska antalet studenter per lärare.
Sid 88. Regeringen bedömer att kvaliteten i den högre utbildningen behöver förbättras.
Sid 101. Regeringens ambition är att svensk forskning ska hålla högsta internationella kvalitet och därmed medverka till att finna lösningar på stora samhällsutmaningar både nationellt och inter-nationellt samt att stärka svenskt näringslivs utveckling och konkurrenskraft för ökad ekonomisk tillväxt. Sverige är alltjämt en framstående forskningsnation, men för att behålla den positionen krävs ytterligare satsningar.
Regeringen lägger därför om politiken. Alla reformer syftar till att höja kvaliteten och öka kunskaperna.
Sid 113. Den kraftiga expansionen har dock även inneburit att kvaliteten i utbildningen har blivit eftersatt. Lärosätena har rationaliserat genom att bl.a. annat minska antalet undervisningstimmar samtidigt som undervisningen har genomförts i större grupper. Inom många områden finns det för få forskarutbildade lärare. Det leder till att utbildningen får en sämre forskningsanknytning, vilket kan ha negativa effekter på kvaliteten. Regeringen kommer även fortsättningsvis att prioritera insatser för förbättrad kvalitet inom den högre utbildningen.
