Prorektor blir rektor vid Örebro universitet
Jens Schollin, prorektor vid Örebro universitet blir rektor vid samma universitet från och med 1 juli 2008 till och med 30 juni 2014, enligt ett regeringsbeslut i mitten av mars.
–Jag tycker att Örebro universitet är ett fantastiskt ställe att arbeta på och med mycket kompetent personal. Det ska bli en väldigt stimulerande uppgift att arbeta som rektor vid universitetet, säger han på universitetets hemsida.
Jens Schollin är professor i pediatrik.
Samma dag beslöt regeringen anställa professor Anders Söderholm som rektor vid Mittuniversitetet från 8 april till och med 7 april 2014 (se Universitetsläraren 4/2008).
500 utbildningar på engelska
Svenska universitet och högskolor satsar hårt på engelskspråkiga program. I höst ger 33 lärosäten tillsammans över 500 utbildningar på engelska på avancerad nivå. Omkring hälften av studenterna på programmen är utländska.
Det skriver Högskoleverket, HSV, som i en ny rapport har intervjuat lärare om hur de utländska studenterna påverkar utbildningen. Enligt de tillfrågade lärarna är det bland de utländska studenterna som de hittar de bästa studenterna, men också de sämsta. Studenterna förnyar utbildningsmiljön med nya influenser och de ställer fler frågor och krav på undervisningen än svenska studenter, enligt rapporten.
Av den framgår också att i stort sett alla tillfrågade lärare tycker att de svenska studenterna är dåliga på att ta tillvara på och uppskatta de möjligheter som de utländska studenterna erbjuder. I stället är det är nästan alltid på lärarnas initiativ som det blir blandade grupper med både svenska och utländska studenter. Trots de blandade grupperna upplever lärarna att umgänget mellan de svenska och de utländska studenterna utanför studierna är mycket begränsat, skriver HSV.
Men lärarna tycker att det är roligt och lärorikt att undervisa utländska studenter. På de engelska magister- och masterprogrammen möter lärarna studenter med många olika modersmål och studietraditioner, vilket ställer stora krav på lärarnas kunskaper i engelska och pedagogik.
Högskoleverket har också frågat utländska studenter vad de tyckte om sin utbildning i Sverige. De flesta studenterna tyckte att utbildningen höll hög kvalitet, att lärarna var bra och att de studerade på en intressant kurs.
Omorganisering av kemi i Lund
Kemiska institutionen vid Lunds universitet ska spara pengar och omorganiseras. Mellan 15 och 30 personer kommer att beröras av olika åtgärder, skriver universitetet i ett pressmeddelande. En del av de berörda är SULF-medlemmar och förbundet är därför engagerat i ärendet.
Institutionen har idag en skuld på 70 miljoner kronor, som resultat av ett ackumulerat underskott under en följd av år. Efter en överenskommelse med fakulteterna ska skulden nu betalas tillbaka under sju års tid och senast år 2015 kommer institutionen att vara skuldfri, enligt pressmeddelandet.
Vid institutionen arbetar 100 anställda lärare och forskare samt 40 anställda med administrativa uppgifter. Omsättningen är 330 miljoner och institutionen har 600 helårsstudieplatser.
Verksamheten krymps
Skuldsaneringen innebär att verksamheten ska krympas: tolv avdelningar blir fyra enheter,
11000 kvadratmeter lokalyta av totalt 33000 kvadratmeter sägs upp och 15–30 personer berörs av olika åtgärder.
– Vi har diskuterat med de olika avdelningarna och hoppas att vi kan lösa flera avgångar genom del- och avtalspension, säger Olov Sterner, prefekt vid Kemiska institutionen.
– Att utbilda studenter i kemi är och förblir vårt huvuduppdrag.
Grundutbildningen är prioriterad och kommer inte att drabbas av ovan diskuterade åtgärder.
Det är viktigt att även i framtiden erbjuda topputbildningar i kemi, tillägger han.
En annan del av omorganisationen är att pengar ska frigöras så att antalet doktorander åter kan öka. Sedan år 2003 har antalet doktorander minskat från 250 till 170 och nu vill institutionen att de åter ska öka till 250.
Ny gymnasieskola ny förberedelse för högskola
”Elevens rätt till en god utbildning behöver stärkas. Det ska vara tydligt vad en utbildning innehåller, vart den leder och elevens rätt till undervisning ska förtydligas.”
Så sammanfattar Anita Ferm, regeringens utredare, sina utgångspunkter för en ny gymnasieskola. I ett pressmeddelande säger hon bland annat:
”Jag föreslår att det inrättas 19 nationella program i gymnasieskolan. Samtliga program utom ett, programmet för Vård och Omsorg, har nationella inriktningar. Det är 14 nationella yrkesprogram som alla ska leda till anställningsbarhet. Genom aktiva val kan eleven inom programmet få grundläggande högskolebehörighet.”
Hon fortsätter:
”Jag föreslår att det inrättas fem nationella högskoleförberedande program. De ger alla en bättre förberedelse för högskolestudier än dagens program.” De fem programmen är: Ekonomi, Estetik och Humaniora, Samhällsvetenskap och Media, Naturvetenskap, Teknik.
Byta begrepp
Hon vill byta ut begreppet kärnämne mot gymnasiegemensamma ämnen.
”Jag föreslår att det ska finnas åtta gymnasiegemensamma ämnen i alla program. De kan variera i omfattning och innehåll. Mot denna bakgrund anser jag att begreppet kärnämne ska utgå och ersättas med gymnasiegemensamma ämnen. De är: Svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, historia, religionskunskap, samhällskunskap, naturkunskap, idrott och hälsa.”
Examensansvariga
Hon föreslår också att examensansvariga lärare anställs.
”Jag föreslår att det ska finnas en ny funktion, en examensansvarig lärare med hög kompetens för varje program på varje skola. På högskoleförberedande program ska det vara en lektor (eller annan väl meriterad lärare) och på yrkesprogram en kvalificerad yrkeslärare. Examensansvariga lärare ska ansvara för praktiska frågor kring examen, ha kontakter med lärosäten eller arbetsliv samt svara för att examen bidrar till nationell likvärdighet och en hög kvalitet på utbildningen.”
Tolv godkända betyg
Och när det gäller behörighet till högskolan förklarar hon:
”För att vara behörig till högskoleförberedande program föreslår jag att det ska krävas godkända betyg i minst tolv ämnen från grundskolan. Bland dessa inkluderas godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. För programmen för Naturvetenskap respektive Teknik krävs dessutom godkänt i biologi, fysik och kemi. För programmen för Ekonomi, Estetik och Humaniora, respektive Samhällsvetenskap och Media krävs godkänt i ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap”.
Om betygen säger hon:
”Jag föreslår att nuvarande kursutformade betyg behålls. Mina motiv är främst att samverkan med gymnasial vuxenutbildning underlättas samtidigt som kursbetyg har vunnit stor acceptans inom gymnasieskolan.”
Enklare tillvaro för gästforskare
EU:s så kallade Gästforskardirektiv i sin lagstiftning. Syftet är att underlätta för forskare från länder utanför EU att resa in i, vistas i och röra sig i unionen samt att EU på så sätt ska kunna locka fler forskare från resten av världen.
Det nya direktivet i lagstiftningen sammanfattas i tre punkter i ett pressmeddelande från regeringen i mitten av mars:
• För att kunna ta emot en gästforskare krävs att forskningshuvudmannen är godkänd av behörig myndighet. Regeringen föreslår att Högskoleverket får uppgiften.
• Forskningshuvudmannen (ett lärosäte eller ett forskningsinstitut) och gästforskaren ska ingå ett mottagningsavtal som specificerar forskningsprojektet och vissa andra frågor som bland annat rör gästforskarens anställning.
• Mottagningsavtalet ska utgöra underlag för gästforskarens ansökan om uppehållstillstånd.
Reglerna föreslås träda i kraft 1 juli 2008.
– SULF välkomnar denna lag då den kommer att underlätta EU-ländernas vetenskapliga utbyte med det internationella forskarsamhället och dessutom öka gästforskares rörlighet inom unionen säger Ann Fritzell, chefsutredare på förbundet.
– Genom att införa ett krav på mottagningsavtal mellan forskningsorganet och gästforskaren kommer förhoppningsvis flera av dagens missförhållanden när det gäller utländska gästforskares osäkra och oklara ställning att undanröjas.
Hon tillägger:
– Vid remissbehandlingen framförde förbundet dock kritik mot direktivets alltför vidsträckta definition av gästforskare. Enligt definitionen är den gästforskare som har lämplig högskoleexamen som ger tillträde till doktorandutbildning och som väljs ut av ett forskningsorgan för att genomföra ett forskningsprojekt. Doktorander, dvs. de som bedriver forskarutbildning, är emellertid undantagna från direktivet. Enligt SULF:s uppfattning hade det varit logiskt att betrakta doktorander som forskare, då forskarutbildningen måste betraktas som första steget i en forskarkarriär. Däremot kunde förbundet inte förstå varför man i övrigt inför denna vidgade definition, som endast medför en urholkning av begreppet forskare. Denna kritik kvarstår eftersom Sverige inte på egen hand kan ändra definitionen och därmed kan det bli svårt för Högskoleverket, som nu föreslås som ackrediterande myndighet av forskningsorgan, att avgränsa vad som bör klassificeras som forskningsverksamhet.
Handels har fått 180 milj i donation
Handelshögskolan i Stockholm har fått en donation på 180 miljoner kronor för en omfattande renovering och ombyggnad.
Pengarna kommer från
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och utgör en del av
en pågående insamlingskampanj där syftet är att ha samlat in 800 miljoner fram till december 2009 för att stärka
lärosätets ställning i Sverige och Europa.
Med start vintern 2008 görs en om- och tillbyggnad samt renovering av Handelshögskolans huvudbyggnad på Sveavägen 65. Donationen ska även bland annat bekosta nya undervisningslokaler, läs- och grupparbetsplatser samt ett modernare bibliotek, framgår av ett pressmeddelande från lärosätet.
