En åldrande befolkning, minskade skatteintäkter, ökade kostnader för sjukvård och pensioner bland annat, bidrar till mindre resurser till våra högskolor/universitet. De sista åren har budgetnedskärningar tvingat Sveriges högskolor och universitet till personalnedskärningar, större undervisningsgrupper, färre undervisningstimmar ochminskade möjligheter för studenterna att läsa extra kurser.
Dessutom har Sverige de lägsta lönerna för professorer i västvärlden och nu har många universitet inte råd att anställa nya doktorander. Högre utbildning i Sverige är, helt enkelt, i kris.
Detta står i stark kontrast till universiteten i Australien, USA och Kanada som har ökat sina resurser trots budgetnedskärningar från deras respektive regeringar. En del av deras lösningar har varit rekrytering av internationella studenter som betalar terminsavgifter.
I SVERIGE HAR VI OCKSÅ (äntligen) börjat diskutera att ta avgifter från internationella studenter. Men för att detta ska vara framgångsrikt måste staten ge universiteten frihet att förvalta avgifterna själva. Staten får inte sätta upp inskränkande regler och förordningar – i stället måste universiteten ges frihet att organisera detta på egen hand.
Det handlar om tre grundläggande och enkla principer. Högskolor/universitet måste ha frihet att själva besluta:
1) Hur mycket betalt de ska ta för sina utbildningar. Det är den öppna marknaden som ska bestämma detta och olika program på olika universitet kommer att ta olika avgifter beroende på hur stor efterfrågan deras utbildning har bland internationella studenter.
2) Hur många internationella studenter man får anta.
3) Hur de ska använda inkomsterna för att utveckla sina egna verksamheter.
En viktig del i punkt 2 är att ingen internationell student ska kunna ta en plats för (ersätta) en kvalificerad svensk student. Internationella betalande studenter ska vara studenter utöver antalet högskoleplatser som staten ger varje högskola/universitet.
Bygg upp ett stipendieprogram så att alla internationella studenter oavsett inkomstnivå kan studera i Sverige.
Att ta betalt för internationella studenter är inte bara ett sätt att öka resurserna och kvaliteten vid Sveriges universitet. Det finns andra positiva bieffekter.
FÖR DET FÖRSTA ökar vi internationaliseringen på våra universitet eftersom vi får ta emot fler internationella studenter. Under det nuvarande systemet straffas högskolor/universitet som tar emot extra internationella studenter. Varje extra internationell student är en extra kostnad som universiteten inte får en krona för. Detta leder till något som kallas överproduktion (extra studenter som belastar ett universitets budget och för vilken universitet inte får extra anslag).
Här utöver skulle avgifter från internationella studenter kunna ge universiteten möjlighet bygga upp en stipendiefond för de studenter som annars inte har råd att studera i Sverige idag. För många är det alldeles för dyrt att studera i Sverige (även utan avgifter) på grund av höga kostnader för mat, bostad, och så vidare.
Efterfrågan finns!
IDP, Australiens internationella utbildningsföretag, har nyligen gjort en uppskattning om hur antagning av internationella studenter ska växa i Australien till och med 2025. Deras analys visar att efterfr�gan kommer att tiodubblas de närmaste 20 åren.
År 1985 fanns det bara 500 internationella studenter i Australien, idag har de cirka 200 000. Till 2025 uppskattar IDP att Australiens del av utbildningsmarknaden kommer att vara en miljon internationella studenter. Enligt Australiens statsminister John Howard, är betalande internationella studenter nödvändiga för Australiens högre utbildning för att generera pengar och behålla kvalitet.
Den australiensiska modellen är att låta universiteten själva bestämma hur de organiserar sin internationella rekrytering. Det ger deras universitet ett riktigt incitament att göra ett bra jobb. Till exempel, på Macquarie University i Sydney kommer 35 procent av hela universitetets budget från terminsavgifter från internationella studenter!
Att ta betalt av internationella studenter har ingenting att göra med att i framtiden ta betalt av svenska studenter. Helt tvärtom! Det är antagligen den enda möjligheten vi har att skaffa nya resurser så att vi aldrig behöver ta betalt av våra egna studenter som ju genom det svenska skattesystemet betalar sin del till högre utbildning.
Den ökade studentmobiliteten är positiv för världens utveckling. Det är viktigt att vi lär oss om andra kulturer. Men det är också viktigt att Sveriges universitet inte urholkas på grund av budgetnedskärningar. Sveriges högre utbildning måste bli mer konkurrenskraftig och attraktiv, men för detta behöver vi resurser. Låt oss ta avgifter från internationella studenter som är villiga att betala och ge högskolorna/universiteten möjligheten att själva förvalta denna verksamhet.
PETER HILTON
Internationaliseringsansvarig
Jönköping International Business School
