Vi är bekymrade för att regeringen tror att Riksrevisionens rapport beskriver verkligheten på universiteten och att det finns miljarder att spara på att kontrollera universitetslärarnas arbetstider, säger SULF:s förhandlingschef Björn Birath upprört.
Riksrevisionens, RRV, rapport Lärares arbetstider vid universitet och högskolor granskar hur universitetslärarnas arbetstider planeras och följs upp.
– På Riksrevisionen tycker vi att den interna kontrollen av hur lärarresurserna utnyttjas är för dålig. Och det kan finnas en besparingspotential. Rapporten ska vara som en väckarklocka så att man inom högskolevärlden tittar över systemet, säger revisionsdirektör Dan Pederson.
Utgångspunkten som anges i rapporten är att lärare ibland samlat på sig mycket övertid. Det kan enligt rapporten bero på att schablonberäkning av tidsåtgången för undervisningen, inklusive för- och efterarbete, är för generös. Vanligt är att en undervisningstimme beräknas motsvara tre eller fyra klocktimmar arbetstid.
Riksrevisionen pekar på risken att schablonberäkningen kan vara för hög och att läraren inte behöver lägga ned så mycket tid på undervisningen som han får betalt för. Då kan läraren utan ansträngning ta på sig mer undervisning, vilket genererar övertidsersättning. Slutsatsen blir att med bättre kontroll av hur arbetstidsavtalen tillämpas kan lärarna utnyttjas effektivare och lärosätena därmed undvika onödigt stora kostnader.
– Riksrevisionen överdriver problemen med övertiden. SULF:s uppfattning är att övertiden per lärare inte har ökat jämfört med för 10–15 år sedan. Vi ogillar övertidsarbete för lärarna, det är ju bättre att tillräckligt många lärare anställs. Men det har institutionerna i många fall inte hunnit med när studentgrupperna har ökat i antal, utan tillgripit övertid, säger Björn Birath.
Jobbar ofta gratis
Riksrevisionen varnar alltså i rapporten för att lärare kan få ersättning utan att utföra fullt arbete.
– Vi tycker att man kunde hitta något mer exakt än schablonsystemet. Det blir ju fel med Kalle som har kört sin kurs i tio år och Bertil som kört sin i ett år. Kalle kan lätt ta fler undervisningstimmar och få övertid för dem, medan Bertil får jobba som en slav för att klara av sin kurs, säger Dan Pederson.
Björn Birath håller inte med.
– Det är definitivt inte SULF:s uppfattning att lärare är några glidare som försöker smita ifrån arbetet. Tvärtom, genom den allt snålare tilldelningen av lärartid per kurs jobbar lärarna ofta gratis för studenternas och ämnets skull.
Han påpekar att den kraftiga expansionen av högskolan, med en fördubbling av antalet studenter under en tioårsperiod och inte alls samma ökning av antalet lärare, samt urholkningen av anslagen, inte nämns i rapporten.
– Den alltmer pressade situationen för universitetslärarna framgår också
av Högskoleverkets utvärderingar de senaste åren och även av internationella utvärderare som noterat att universitetslärarna har låg andel forskning i Sverige.
Björn Birath anser dessutom att systemet inte är så schablonmässigt som rapporten anger.
– Det är faktiskt mycket vanligt att man när arbetet planeras tar hänsyn till tidigare erfarenhet eller hur ny kursen är.
Utarbeta metoder
Riksrevisionens rapport rekommenderar högskolornas ledningar att utarbeta metoder för att planera tidsåtgången för den enskilde läraren och förbättra den interna styrningen, kontrollen och uppföljningen av lärarnas arbetstider.
– Man vill ha mera kontrollmakt, mer intern styrning och kontroll. Det är motsatsen till vad SULF önskar. Vi vill inte ha lägre i tak utan större frihet, återställa den akademiska friheten. Arbetstiden vid högskolor och universitet regleras av specialbestämmelserna i ALFA (Allmänt löne- och förmånsavtal). Dessutom finns det lokala arbetstidsavtal.
I praktiken är det prefekter och studierektorer som tillämpar avtalen på institutionerna, men Riksrevisionens rapport efterlyser direktiv från högskolornas ledning om hur arbetstidsavtalen ska tillämpas.
– Jag har svårt att se behoven av sådana direktiv. Det känns främmande och gammaldags, säger Björn Birath.
Riksrevisionen rekommenderar också bättre styrning och kontroll från lärosätenas centrala förvaltningar.
– Personalenheterna har inte den kompetensen att man har möjlighet att gå in med några relevanta synpunkter. Tilldelningen av tid till en kurs anger ambitionsnivån för kursen. Hur mycket tid som kan anvisas är således inte enbart beroende av en objektiv bedömning av hur stor lärarinsats som krävs, utan också av hur mycket resurserna räcker till totalt sett och hur de ska fördelas på ett lämpligt sätt. Att någon på en personalenhet eller i övrigt centralt på förvaltningen skulle kunna göra sådana bedömningar faller på sin egen orimlighet.
Underkänner rapporten
Björn Birath underkänner hela rapporten.
– Rapporten är en renodlad byråkratprodukt. Vi kommer att försöka upplysa regeringen och andra intressenter att så här ser verkligheten inte ut.
Därför planerar SULF att komma in med skriftliga synpunkter på rapporten till Riksrevisionen och att sprida skrivelsen till bland andra lärosätena och
regeringskansliet.
– Riksrevisionen lever i en väldigt konstig värld om man tror att större kontroll skulle ge en bättre och mer effektiv högskola, den skulle bara resultera i mer frustrerade lärare, säger Björn Birath.
PER-OLOF ELIASSON
FYRA PUNKTER OM ARBETSTIDER
SULF:s ståndpunkt i frågan om arbetstidsavtalen kan sammanfattas i fyra punkter:
• Akademisk frihet.
– Det innebär frihet att välja forskningsämne och hur och var man förlägger arbetet. Även när det gäller undervisningsmetoder bör det inom rimliga gränser finnas en frihet för lärarna. Det är väldigt viktigt att det är högt i tak för de anställda på universiteten. Men taket i arbetet har blivit lägre de senaste åren och det kan inte vara bra för verksamheten, kommenterar Björn Birath.
• Kvalitet i verksamheten.
SULF anser att väl förberedda och kompetenta lärare är en förutsättning för kvalitet i undervisningen. En schablonmässig beräkning av tidsåtgången för förberedelser, genomförande och efterarbete är ett enkelt och ändamålsenligt sätt att främja kvaliteten, liksom schablonmässig tilldelning av tid för forskning och utveckling inom tjänsten.
– Det är väldigt viktigt att alla lärare garanteras tid för forskning och kompetensutveckling, det gagnar ju också studenterna i längden. Här brister det på många lärosäten, säger Björn Birath.
• Jämlikhet.
– Eller man kan säga rättvisa, det är viktigt att man har tydliga regler, för till exempel tilldelning av forskningstid, som tillämpas på ett enhetligt sätt för de berörda lärarna. Det får inte vara en skönsmässig tillämpning.
SULF anser att det är viktigt att det i kollektivavtalet anges tydliga minimiregler som man utgår ifrån och att till exempel mindre etablerade lärare inte får sämre villkor.
– Om man har schablonomräkningen av undervisningstid som en mininivå så är det en vägvisare speciellt för lärare i beroendeställning. För unga oetablerade lärare och doktorander vore det svårt om man skulle förhandla om ersättningen i varje enskild situation.
• Jämställdhet.
– Vi får alltfler unga kvinnor inom högskolan och om vi då saknar tydliga regler kan unga lärare och doktorander i beroendeställning missgynnas. Det går då i särskild grad ut över kvinnor, det är därför vi trycker på att tydliga regler är en jämställdhetsfråga, säger Björn Birath.
PER-OLOF ELIASSON
