Vi fortsätter att bevaka frågan om arbetstiden
Christian Häthén omvaldes till ordförande för Sveriges Universitetslektorers och Forskares Förening, ULF. Han är universitetslektor i rättshistoria vid juridiska fakulteten i Lund.
– Vi fortsätter med det arbete som den avgående styrelsen har satt igång och har redan kommit igång bra.
De två centrala uppgifterna är att bevaka arbetstidsfrågan och att ge medlemmarna en tydligare bild av vad sektionen är och gör.
I arbetet att vara synligare har sektionsstyrelsen startat Lektorsbladet, ett elektroniskt nyhetsblad som går ut till medlemmarna.
– Vi kommer att fortsätta med Lektorsbladet och också fortsätta att vara synligare som sektion gentemot medlemmarna.
Arbetstiderna är en viktig del i den kommande avtalsrörelsen.
– I frågan om arbetstiden måste vi visa hur mycket mer vi lektorer gör både när det gäller undervisning och administration, säger Christian Häthén.
ULF ska också uppmärksamma och kämpa för att det ska bli möjligt för lektorerna att få tid till forskning.
– Det finns en föreställning om att vi ska kunna forska på vår arbetstid, men det är väldigt få som har möjlighet att göra det. Men forskning på arbetstid är enda chansen för en lektor att meritera sig om man inte söker medel från annat håll. Och det är få som får externa medel om man inte meriterat sig i början. Det kan vara svårt att komma ur den onda cirkeln, man kan kalla den för lektorsfällan. Vi måste skapa förutsättningar att forska för dem som vill.
Alla adjunkter ska få kompetensutveckling
Till ny ordförande i Sveriges Universitetsadjunkters Förening, SUAF, valdes Iréne Johansson, adjunkt inom medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan Väst.
– En mycket viktig fråga är att bevaka universitetsadjunkternas anställningar och då specifikt vår rätt till kompetens- och utvecklingstid. Vi ser väldigt gärna att en kompetensutvecklingsplan upprättas för varje adjunkt och att motsvarande resurser ställs till förfogande, säger hon.
Möjligheterna till kompetensutveckling ser mycket olika ut i arbetstidsavtalen vid olika lärosäten och avtalen efterlevs inte heller alltid. Risken är också stor att tiden för kompetensutveckling för adjunkterna minimeras mer och mer.
– I den kommande avtalsrörelsen kommer därför arbetstidsavtalen att bli en stor knäckfråga.
Den helt grundläggande frågan för Iréne Johansson är arbetsmiljön.
– Jag kommer att kämpa för att vi ska kunna upprätthålla så humana arbetsplatser som möjligt. Om man utgår från en bra arbetsmiljö stärks möjligheten att skapa en god kvalité i vår verksamhet. Vårt samhällsuppdrag har ju blivit både mycket mer komplicerat och omfattande så det är angeläget att i motsvarande grad höja lärarnas status och trivsel.
En annan viktigt fråga är karriärmöjligheterna för adjunkterna.
– Den befattningsutredning som pågår är mycket viktig inte minst för dem som finns inom vår sektion. Den vill jag också lyfta fram.
För mycket tid krävs för att söka anslag
Inger Wistedt omvaldes till ordförande för Sveriges Professorers Förening, SPF. Hon är professor i pedagogik vid Stockholms universitet och gästprofessor vid Växjö universitet.
– Den kommande perioden är det många frågor som är avgörande för professorerna, säger hon.
Det ligger två statliga utredningar som professorssektionen särskilt kommer att bevaka. Den ena är resursutredningen RUT2 som ska se över basfinansieringen för svensk forskning.
– Det har blivit en obalans mellan fakultetsfinansierad forskning och externt finansierad forskning. Vi ägnar alltmer tid åt att söka externa medel, inte bara för egen del utan också för medarbetare och doktorander. Så vi hinner ju inte forska.
Den andra utredningen är den så kallade befattningsutredningen som ska se över den akademiska karriären.
– Det måste vara attraktivt att vara professor. Om vi ska kunna nyrekrytera kvalificerade forskare i den yngre generationen är det nödvändigt att deras karriär är rimlig.
En annan högintressant fråga är arbetstiden.
– Högskoleförbundet, SUHF, har gått ut med en skrift där de aviserar ökad styrning och kontroll av lärare inom högskolan och det är en riktig brandfackla.
Det kommande året står förbundet inför en avtalsrörelse.
– Där kommer naturligtvis förbundet att sätta ner foten när det gäller arbetstiden. Vi vet ju vad som hände med arbetstidsreformen på skolans område. Om man nu tänker sig att öka kontrollen av högskolans lärare i samma anda då tror jag att vi får blåsa till strid. Det här är ett stort hot mot den akademiska friheten.
Lärarutbildningen måste få högre status
Örjan Lönnevik omvaldes till ordförande för Sveriges Lärarutbildarförening, SLF. Han är adjunkt på biologiavdelningen vid Linköpings universitet.
– Lärarutbildningen måste få bättre status. Den måste erkännas för vad den är, en akademisk utbildning med tydlig professionsprägel, säger han.
En indikation på utbildningens låga status är att den inte anpassats till Bolognaprocessen, menar han.
– Hade det varit en statusutbildning skulle det varit självklart att följa ”Bologna”, men här är det tveksamt. Det tycker jag är anmärkningsvärt.
Lärarutbildarsektionen anser att den nästan fullständiga valfriheten som funnits när det gäller att välja ämnen inom utbildningen inte är bra för studenterna.
Han tycker att man antingen ska informera studenterna oerhört noga om vilka ämneskombinationer som kan ge jobb, eller skapa program som leder till anställning.
SLF ska också undersöka varför resurserna minskat.
– Vi har en känsla av att den lärarledda undervisningen har reducerats kraftigt. Hur det ligger till ska vi ta reda på med en enkät över hela landet.
Lärarutbildningarna har den senaste tiden fått stark kritik från bland andra Högskoleverket.
– På ett sätt är det väldigt positivt att så många har intresse av och synpunkter på utbildningen, färre har insikter i den.
Högskoleverkets kraftigaste kritik handlar om examinationen.
– Att examinationen har brister är ju inget nytt för oss. Studenten ska kunna delta i olika former av examinationer, anser han, men tillägger att examinationerna måste vara rättssäkra.
SLF instämmer i mångt och mycket i HSV:s kritik.
– Men man ska observera att vi har en verksamhet som är mycket mångfacetterad. När det gäller till exempel forskningsanknytningen så varierar den mycket mellan olika orter. Man kan ju fundera på om utbildningen ska finnas på så många orter som nu, speciellt som vissa lärosäten har problem att fylla alla platser.
Alla doktorander ska ha anställning
Till ny ordförande för Sveriges Doktorandförening, SDF, valdes Rikard Lingström, doktorand vid KTH.
– Den fråga som vi i SDF har allra högst på dagordningen är kravet att alla doktorander ska ha anställning. Det är vår stora fråga och den jobbar vi med mot politiker och andra makthavare, säger han.
Han anser att det är oacceptabelt att många finansierar sina doktorandstudier med utbildningsbidrag eller stipendier som inte kvalificerar för de trygghetssystem som i övrigt gäller på arbetsmarknaden.
En annan central fråga är antagningsförfarandet.
– Det måste bli tydligare att man ska annonsera ut doktorandtjänster och att ansökan ska ske i öppen konkurrens där vetenskapligt relevanta meriter ligger som grund.
En av de frågor doktorandsektionen prioriterat på senare tid är
skuggdoktorander.
– De som bedriver forskarstudier utan att vara inskrivna som forskarstuderande omfattas inte av de regler som gäller enligt högskoleförordningen, och villkoren är dessutom i många fall mycket dåliga. Detta är en oacceptabel situation.
Rikard Lingström anser att dokto-randernas villkor är en fråga om prioritering.
– Vår bedömning är att om man inte kan skjuta till mer pengar så att alla forskarstuderande kan få anställning så bör antalet forskarstuderande minskas till en nivå där det är möjligt.
Också den fortsatta karriären efter disputationen är en angelägen fråga för sektionen.
– Vi tycker det är viktigt att det ska finnas fler möjligheter än i dag att meritera sig för en fortsatt akademisk karriär. Det finns för få postdoc-anställningar och för få forskarassistentanställningar.
En viktig fråga är också att stärka de nydisputerades ställning på arbetsmarknaden utanför den akademiska världen.
