Det är viktigt att gymnasieeleverna vet vilka förkunskaper som behövs för bedriva högre studier. Men i Gymnasiekommitténs betänkande lämnas eleverna i sticket och invaggas i en falsk trygghet. Det drabbar främst elever från studieovana hem, medan elever från hem där föräldrarna har erfarenhet av studier vet vad som krävs.
Bristen på tydlighet vad gäller kraven på förkunskaper är en av SULF:s invändningar mot Gymnasiekommitténs betänkande. Förbundets synpunkter finns sammanfattade i ett remissyttrande till SACO, som fått betänkandet på remiss från regeringen.
På SULF har en arbetsgrupp formulerat förbundets ställningstaganden, som styrelsen vid ett möte i maj har ställt sig bakom. Gruppen har bestått av ordföranden Christoph Bargholtz och ULF-vice ordföranden Christian Häthén, samt Barbro Biström, lärarutbildare från Umeå och ombudsman Ann Fritzell.
Bra med kritisk värdering
Enligt SULF är det bra att Gymnasiekommittén i sin syn på lärande betonar att eleverna ska få förmågan att självständigt och kritiskt värdera nya kunskaper, samt att gymnasieskolan bör ge en bred utbildning med sikte på specialisering efter avslutade gymnasiestudier.
Men förbundet påpekar att kommittén behandlat gymnasieskolan som en isolerad företeelse, utan att se dess roll i hela utbildningssystemet. Följden blir att högskolan förutsätts anpassa sig i efterhand efter att kommitténs förslag behandlats och blivit omsatta i praktiken.
Gymnasiekommittén föreslår bland annat en allmän gymnasieexamen, som ger grundläggande behörighet till högskolestudier. Det låter betryggande, menar SULF, men saknar förankring i verkligheten, eftersom de särskil-da behörighetskraven för de flesta utbildningsprogrammen innebär att eleverna måste ha bättre förkunskaper än så för högre studier. SULF tycker till exempel att godkända kunskaper i svenska och engelska borde vara ett minimikrav för tillträde till all högskoleutbildning.
Att sänka förkunskapskraven är uteslutet, menar förbundet, eftersom det skulle medföra lägre kvalitet på utbildningen och därmed sämre utbildade människor på arbetsmarknaden, alternativt längre och därmed dyrare utbildningstid.
Medvetna val
En seriös analys av vilka förkunskaper som behövs betyder inte att samtliga elever måste ha sådana kunskaper, utan enbart att eleverna ska vara medvetna om vilka val de gör. Alla går inte vidare till högre studier och en del kanske beslutar sig för högre studier senare i livet och kan då läsa rätt ämnen på Komvux.
På tal om ämnen anser SULF att inga kärnämnen kan ges som 50-poängs kurser, vilket motsvarar en studietid på 14 dagar.
Naturkunskap bör omfatta 100 poäng, eftersom det innehåller kemi, fysik, biologi och geografi. Att kommittén föreslår historia som nytt kärn-ämne tillstyrks av förbundet.
Hela remissvaret finns på SULF:s hemsida: www.sulf.se
EVA RÅDAHL
