Det är inne med humor. SVT-chefen Christina Jutterström lovar ett garv om dagen i televisionen, i radion sänds program om att skratt på jobbet ökar närvaron, böcker om humor som affärsstrategi ges ut, skratt-terapeuter lär oss minska våra spänningar på skrattkurser. Med lite humor ska det tydligen gå att lösa allt, från vikande tittarsiffror i TV till den höga svenska sjukfrånvaron.
I höstas ordnades ett stort och uppmärksammat seminarium om humor på jobbet med Erik Blix som moderator. Bland de medverkande fanns Barbro Esbjörnsdotter som föreläste om humoristiskt ledarskap.
För henne är betydelsen av humor på jobbet inget nytt och framför allt ingen ”innegrej”. Hon har arbetat som organisations- och ledarskapskonsult i 25 år och inte varit speciellt inriktad på just humor. Hennes första bok hette ”Lär dig förstå och lösa konflikter”, den andra ”Född fri”. Just nu samlar hon material till en bok om ledarskap och neurologi, samtidigt som hon går en mastersutbildning i organisations- och ledarskap hos Springfield College, mest i Sverige, men även i USA.
– Men intresset för humor har kommit med åren när jag sett vilken skillnad det är mellan en chef som har nära till skratt och en som inte drar på munnen, säger hon.
Vad hon också sett under sina år i branschen är att chefen är den allra viktigaste arbetsmiljöfaktorn.
– Klimatet som en chef skapar omkring sig blir så avgörande för hur människor omkring honom mår och vad de presterar.
Vad som gäller för chefer inom affärslivet gäller naturligtvis också för andra slags ledare, professorer, rektorer och universitetslektorer, till exempel.
Skäl att tänka
Humorn inom universitetsvärlden har hon inte specifikt kommit i kontakt med, snarare tvärtom. De uppdrag hon haft inom denna samhällssektor har gällt konfliktlösning. Där har det inte funnits stort utrymme för skratt, förstår jag av hennes bekymrade tonfall när hon nämner saken.
Men humor är en sak som professorer och universitetslärare har skäl att tänka allvarligt på.
– Det finns tillräckligt mycket forskning som visar att det är lättare att ta till sig kunskap i ett positivt klimat, säger hon.
– En miljö med skratt, värme och vänlighet betyder oerhört mycket för inlärningen.
Det är synd, tycker hon, att det i vår värld blivit så att man ska vara tråkig för att bli betraktad som seriös.
Respekt viktigast
Nu räcker det förstås inte med att dra en rolig historia för att folk ska skratta och må bra. Den allra viktigaste faktorn för ett bra arbetsklimat är respekt, humorn kommer på tredje eller fjärde plats i Barbro Esbjörnsdotters rankning.
– Vad det gäller är att skapa en livsbefrämjande miljö där skrattet är resultatet, säger hon.
Där kan man skönja två olika skrattskolor. Hos de nya skratt-terapeuterna kommer skrattet först, sedan välbefinnandet. Barbro Esbjörnsdotter ställer sig tveksam till metoden.
–Den kanske kan befria något, säger hon dock vänligt.
Skratt och skratt
Det är också skillnad på skratt och skratt. En del skratt kan fungera som ångestbearbetning. Humor på jobbet kan bli räddningen för yrkesgrupper i tuffa miljöer, konstaterade Rolf Granér på Socialhögskolan i Lund som forskat i polisens och brandkårens skratt. Skämten patologer emellan lär heller inte vara något för känsliga personer.
Elaka eller sarkastiska skratt främjar inte arbetsklimatet. Inte heller att skämta bort problem istället för att ta itu med dem.
”Närmaste vägen mellan två människor är skrattet”, citerar Barbro Esbjörnsdotter, men då handlar det om det goda skrattet.
Kroppsspråket förändras
Vana iakttagare kan avgöra hurudan en ledare är så snart denne/denna stiger in i styrelserummet, föreläsningssalen eller kontorslandskapet.
– På ett par tiondels sekunder förändras kroppsspråket hos människorna omkring, säger hon.
– Det ger effekter på hudfärg, andning, pupiller, hur man lutar sig framåt eller bakåt, hur pannorna rynkas.
Bör man således stoppa humorfria från att bli chefer?
Nja, funderar hon och vill inte vara så kategorisk.
– Det kan ju finnas andra starka positiva egenskaper, som patos eller rättrådighet, säger hon.
KERSTIN KÅLL
