Sverige var 13–14 oktober värd för den första ordinarie konferensen för Efnil, en europeisk sammanslutning som vill värna de nationella språken för att skapa ett mångspråkigt Europa.
– Vi har samma problem i hela Europa – engelskan tar över på viktiga områden, säger Olle Josephson, docent i nordiska språk och föreståndare för Svenska språknämnden.
På konferensen fanns representanter för de nordiska länderna och samtliga EU-länder utom Irland. I organisationen Efnil (European Federation of National Insti-tutes of Language) ska man utbyta erfarenheter och starta ett samarbete om till exempel termdatabanker och översättningsprogram.
Temat för den här första konferensen var språklagstiftning. Olle Josephson sammanfattar några av de erfarenheter som kom fram på konferensen:
Om en språklag ska ha någon effekt ska den
1. ha ett visst stöd i allmänna opinionen.
2. följas av rapportering och uppföljning
3. följas av lagar och förordningar som på olika områden reglerar hur lagen ska användas.
Ett löjets skimmer
Ett exempel på misslyckade språklagar är den franska som förbjuder engelska citat i reklam.
– Den har nog dragit ett löjets skimmer över det hela, säger Olle Josephson.
I Italien finns en förfelad lag om att språket ska vara korrekt.
– Allt som har att göra med rätt och fel kan man inte lagstifta om. Det fungerar inte, det går inte att följa upp och stärker bara klassfördomar.
Däremot kan lagstiftning vara effektiv när det gäller språkval och förhållandet mellan olika språk.
I Norge har man lyckats skydda ny-norskan från att försvinna. Den norske delegaten hävdade att det norska exemplet visar att det behövs lagstiftning för att skydda det nationella språket mot engelskan.
Flerspråkighet
I Finland har man genom lagstiftningen lyckats bibehålla en viss flerspråkighet genom att alla medborgare ska lära sig åtminstone lite av det andra nationella språket. Motsatsen är Belgien där landet enligt lag ska vara uppdelat i olika språkområden.
– Det fungerar inte bra. Språkpolitiken måste syfta till flerspråkighet, säger Olle Josephson.
För universiteten finns över hela Europa problemet att engelskan dominerar.
Nästan samtliga konferensdeltagare var mycket upptagna av detta problem.
– Men det finns ingen anledning att rubba engelskans ställning som internationellt vetenskapligt språk.
Forskare måste dock kunna tala och skriva om sin vetenskap också på mo-dersmålet på ett avancerat sätt. Annars kanske det om 30 år inte finns folk som till exempel kan skriva en god gymnasiebok på landets språk, säger Olle Josephson.
Naturligtvis är det praktiskt att skriva avhandlingar på engelska inom naturvetenskap där man kanske har 30 läsare varav tre kan svenska. Men engelskan har blivit prestigespråk och användningen spiller över på andra områden, vilket kan påverka forskningen.
– Om man inom samhällsvetenskap och humaniora uteslutande använder engelskan så blir perspektivet anglosaxiskt. Språket är inte neutralt, det styr tankar, frågeställningar och perspektiv.
Ett starkt argument för att inte låta engelskan tränga ut svenskan som akademiskt språk är att man tänker bättre på sitt modersmål.
– En svensk konkurrensfördel är att vi är så bra på engelska. Den konkurrens-fördelen bygger på att vi kan två språk bra, om vi gick över till engelska skulle den fördelen försvinna. När vi behärskar två språk får vi ett dubbelseende som ger fler infallsvinklar.
Argumenten mot att oreflekterat använda engelskan i undervisningen är starka. Olle Josephson gör ett tankeexperiment:
– Du håller en föreläsning i mikrobiologi på engelska för 100 studenter, 50 har engelska som modersmål, 50 har svenska som modersmål. Vilka tror du kan mest mikrobiologi när lektionen är över?
Proposition tas fram
I regeringskansliet arbetar under hösten representanter från åtta departement med att ta fram en proposition utifrån språkutredningen Mål i mun. Propositionen kommer troligen till våren och väntas innehålla ett förslag till en svensk språklag och också föreslå att Svenska språknämnden ombildas till en statlig myndighet, ett språkråd med uppgift att följa upp språklagstiftningen.
Kommer vi att märka något av en språklag?
– En del saker kan nog märkas omedelbart som att statsförvaltningen byter ut sina engelska e-postadresser mot svenska, säger Olle Josephson.
– Syftet med en språklagstiftning som berör det akademiska området är att upprätthålla ett svenskt vetenskapligt språk. För att göra det behövs inte alltid så stora ingrepp. Man kan till exempel komma långt redan med en regel om att avhandlingar på engelska ska ha en rejäl sammanfattning på svenska, så som dagens svenskspråkiga avhandlingar har en engelsk sammanfattning, säger Olle Josephson.
PER-OLOF ELIASSON
