Tillväxten är fortsatt hög i högskolevärlden, både omsättningen och antalet studenter ökar. De allra flesta lärosäten har en ekonomi i balans.
I löpande priser ökade verksamheten vid högskolor och universitet med 8,6 procent år 2002 jämfört med år 2001. Justerad för inflationen innebär det en tillväxt på cirka 6 procent. Det visar en sammanställning som Högskoleverket har gjort.
Ökningen gäller både grundutbildningen och forskningen. Antalet helårsstudenter är nu cirka 285 000, en ökning med sju procent.
De allra flesta lärosäten har en ekonomi i balans och det samlade resultatet för 2002 vara bara minus 36 miljoner vilket var nära 500 miljoner bättre än prognosen. Men det ackumulerade överskottet uppgår till hela 3,4 miljarder kronor, över tio procent av den anslagsfinansierade verksamheten.
Ett bekymmer
Ann Fritzell, ombudsman på SULF, anser att det är ett bekymmer.
– Det ackumulerade överskottet är i genomsnitt alldeles för stort. På enskilda lärosäten är det orimligt stort.
Hon anser att de stora överskotten gör det svårt att inför statsmakterna hävda att utbildning och forskning får för lite resurser. Det är också oansvarigt att inte använda överskottet.
– Med låga löner, alltför få undervis-ningstimmar och en ansträngd lärarkår borde överskottet kunna utnyttjas för att nå bättre kvalitet, säger hon.
Lärosätena har i allmänhet balans mellan utgifter och inkomster. Finns det inte fullständig balans kan man i de flesta fall kompensera det med att ta av tidigare överskott. Enda undantagen är Mitthögskolan och Högskolan på Gotland som dras med gamla underskott.
Mindre högskolor växte mer än större. Sju av dem ökade antalet helårsstudenter med över tio procent, det var högskolorna i Borås, Kalmar, Trollhättan/Uddevalla, Högskolan på Gotland, Idrottshögskolan, Lärarhögskolan i Stockholm och Malmö högskola. De flesta andra lärosäten ökade nära genomsnittet på fem procent.
Några få minskade
Några få lärosäten minskade antalet helårsstudenter jämfört med år 2001, mest back gick Mitthögskolan som minskade med fyra procent. Blekinge tekniska högskola och Sveriges lantbruksuniversitet minskade också.
De flesta lärosätena nådde upp till eller kom nära det så kallade takbeloppet, det vill säga den summa som bestäms av det maximala antalet studenter och studieprestationer man kan få betalt för.
Sammantaget för hela högskolevärlden nådde man 2002 upp till 98,5 procent av takbeloppet, jämfört med 96 procent år 2001. Orsaken till att man nådde närmare takbeloppet beror bland annat på att utbildningsplatser omfördelades mellan lärosätena. Mer än hälften av lärosätena nådde upp eller överskred sina takbelopp, jämfört med en tredjedel år 2001.
Längst under sina respektive takbelopp hamnade Luleå tekniska högskola, Blekinge tekniska högskola och Umeå universitet. Och två av de högskolor som fått sina takbelopp höjda nådde inte ända fram: Högskolan i Halmstad och Örebro universitet.
– Problemen att rekrytera studenter har fortsatt för några av de lärosäten som framförallt satsat på tekniska utbildningar. Det är till samhällsvetenskapliga utbildningar som studenter fortfarande står i kö. För att komma åt det måste statsmakterna fortsätta att omfördela resurser till lärosäten där det finns efterfrågan, säger Ann Fritzell.
Den stora ökningen av antalet studenter har alltså skett inom det samhällsvetenskapliga området. Antalet studenter inom naturvetenskap och teknik har bara ökat med en procent jämfört med föregående år. Men då ligger antalet studenter inom naturvetenskap och teknik på en hög nivå, antalet har fördubblats på tio år och utgör nu 30 procent av alla studenter.
Också sommarkurser och nätuniversitetet, som båda under 2002 gav extra hög ersättning, har bidragit till ökningen. De motsvarar nu nästan 4 000 respektive drygt 5 000 helårsstudenter.
En fortsatt expansion inom högskolesektorn är att förvänta. Årskullarna kommer att öka med 30 procent under de närmaste tio åren.
– Min bedömning är att högskolans nuvarande kapacitet inom grundutbildningen kommer att räcka till för att klara såväl regeringens 50-procentsmål (46 procent under 2002) som de kommande ökningarna av årskullarna. Däremot krävs stora resurstillskott för att säkra kvaliteten i grundutbildningen och en rimlig forskningsvolym för den grundutbildningsvolym, som näst intill fördubblats sedan början av 1990-talet, säger Ann Fritzell.
PER-OLOF ELIASSON
