Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

De fyra sista siffrorna

av Git Claesson Pipping

1 januari, 2013
Universitetsläraren

Forskarutbildning är till dels en fråga om utbildning: det hörs ju på namnet. Men det är också fråga om arbete. Därför har flera lärosäten föredömligt beslutat ta bort utbildningsbidragen. Ett logiskt nästa steg vore att inte heller tillåta stipendiefinansiering av tillresta doktorander. Efter forskarutbildningen följer meritering för de flesta doktorer som vill stanna i akademin. Det innebär att doktorn i sin forskning visar sin kompetens och självständighet, framför allt genom att framgångsrikt publicera sig, inte sällan på ett annat lärosäte än det där forskarstudierna bedrevs. Ofta anses detta inte vara fråga om arbete utan om studier, vilket gör det möjligt att finansiera verksamheten med stipendier. När det gäller tillresta doktorander och postdoktorer är stipendiefinansiering ur en aspekt fiffigt, för eftersom stipendier förutsätter studier innebär det enklare regler för uppehållstillstånd. Men ett studievisum från Migrationsverket ger en doktorand eller postdoktor från ett land utanför EES-området uppehållstillstånd bara ett år i taget. När tillståndet ska förnyas finns krångliga regler kring hur och när man får resa utomlands under sökprocessen. Att meritera sig genom att delta i internationella konferenser kan då bli svårt, liksom att besöka hemlandet. Är man ett par från samma land med olika inresedatum kan man glömma gemensamma resor. Mindre fiffig blir idén om studier och stipendier när Skatteverket ska besluta om rätt till svenskt personnummer. En person från ett EES-land som är inskriven vid ett svenskt universitet kan omfattas av sitt hemlands sjukförsäkring. Då får personen ett personnummer av Skatteverket. Men om hemlandet inte står för sjukförsäkringen menar Skatteverket att det är fråga om en person som inte har rätt till personnummer med mindre än att saken utreds rättsligt, vilket kan ta lång tid. Utan ett svenskt personnummer kan man inte klara sig länge i Sverige. En så enkel sak som ett mobiltelefonabonnemang blir ouppnåeligt. Och man kan inte öppna ett bankkonto. Så när lärosätet ska betala ut stipendiet finns det inget konto att betala ut pengarna till. Utöver Skatteverket och Migrationsverket har de tillresta doktoranderna och postdoktorerna ibland problem med Försäkringskassan när de definieras som studenter. SULF:s framgångsrika processer har lett till rättning i flera fall, men nya fel kan begås om definitionen student kvarstår. Naturligtvis är det orimligt att svenska myndigheter (Skatteverket, Migrationsverket, Försäkringskassan och lärosätena) inte har en entydig syn på vad som är studier och vad som är arbete samt vad tillresta doktorander och postdoktorer har rätt till. Men huvuddelen av problemen skulle lätt undanröjas om lärosätena såg forskning som ett arbete och ersatte det med lön. Motargumentet är naturligtvis att lön är dyrare och att det då blir mindre forskning för pengarna. Men det gäller faktiskt all verksamhet: om vi ersatte läkare, lärare, poliser och andra offentliganställda med stipendier skulle ju pengarna räcka till mer sjukvård, mer utbildning, mer brottsbekämpning – alla viktiga samhällsfunktioner. Är det vettigt eller absurt? Stoppa stipendiefinansiering av arbete, även när arbetet är forskning. Det är det enda logiska.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv