Den demografiska utvecklingen hotar inte lärosätenas framtid

DET SäGER LARS BRANDELL, universitetslektor i matematik, tidigare utredare vid UHÄ, Kanslersämbetet och Högskoleverket. Numera är han pensionär men fortsätter att aktivt följa sektorn och högskolepolitiken och att belysa den i rapporter, studier och på sin hemsida. Han har bland annat reagerat på att utbildningsminister Jan Björklund varnar för att en fjärdedel av universitetens och högskolornas resurser kommer att försvinna genom att antalet 20-åringar minskar med 25 procent. I en intervju i Universitetsläraren förra året (nr 16/2011) framhöll Jan Björklund att detta kunde leda till nedläggning av högskolor och att sektorn därför borde vara orolig för den demografiska utvecklingen. Lars Brandell menar att detta är ett exempel på att Björklund ”driver en kampanj”, för att förmå mindre högskolor och nya universitet att frivilligt gå samman med de äldre, stora universiteten. Med anledning av detta har Brandell nyligen tagit fram en egen rapport, för att under rubriken ”Hur alarmerande är de minskande ungdomskullarna” gå igenom Björklunds argument och göra en egen analys, med hjälp av SCB-statistik. – Det sker i och för sig en dramatisk minskning av antalet tjugoåringar under den kommande femårsperioden, men andra ålderskullar minskar däremot inte samtidigt. – Det är ju inte bara tjugoåringarna som tillför resurser till lärosätena, det gör varje student oavsett ålder. Han visar till exempel att kurvan för 25-åringar ser annorlunda ut. Där växer antalet de närmaste åren och deltagarfrekvensen i högre utbildning är lika hög bland 25-åringar som bland 20-åringar. Lars Brandell har också gjort en prognos �ver antalet studenter de kommande tjugo åren. – Man bör alltså komma ihåg att det finns studenter i alla åldrar, från 17 till 80 år. I den ger han en helt annan bild än den tjugofemprocentiga minskningen som utbildningsministern framhäver. Förutsatt att deltagarfrekvensen är oförändrad gäller istället, enligt Brandells prognos, att antalet studenter kommer att växa fram till 2014 och att minimum i studentantal nås år 2023. Då är studentantalet bara sex procent lägre än 2010. – Efter 2023 börjar studentantalet återigen att öka och kommer år 2030 att ligga i nivå med 2010 års siffror. Lars Brandell säger att han känner igen diskussionen om kommande studentnedgångar från sin tid på UHÄ, då han 1989 arbetade med en undersökning inför 1990-talets dimensionering av högskolan. – Också då förutskickades att studentantalet kunde minskas, men så blev inte fallet. – Det verkar som om regeringen återigen tror att man kommer att få pengar över, genom att antalet studenter minskar på grund av demografi, men det är en överdriven optimism. – Om man vill genomföra satsningar som exempelvis en ökning av antalet platser på läkarutbildningen eller att förstärka ersättningen för humsam-studenter måste regeringen satsa friska pengar, om man vill hålla deltagarfrekvensen oförändrad. Lars Brandell anser inte heller att en minskning av ålderskullarnas deltagarfrekvens är önskvärd, vikande konjunkturer och därmed ökande arbetslöshet de närmaste åren kommer snarare att innebära ökat intresse för högre utbildning. Han är i alla fall säker på att lärosätena inte behöver oroa sig för utvecklingen de närmaste fem åren. – Den demografiska situationen är gynnsam, det finns därför ingen anledning för lärosätena att i sin planering låta sig skrämmas av hotet om en demografiskt grundad minskning av studentantalet. MARIELOUISE SAMUELSSON