Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Matematik på nätet har fått pedagogiskt pris

Jan Alve Svensson har fått Chalmers pedagogiska pris för Sommarmatten och för att han utvecklat nätbaserade resurser som stöd för studenters lärande.

1 mars, 2012
Universitetsläraren

– Vi Var många som utvecklade Sommarmatten även om det var jag som fick pris. Vi var 10–15 stycken som arbetade intensivt en period. Det lagarbetet var det roligaste jag gjort, säger Jan Alve Svensson, universitetslektor vid Chalmers tekniska högskola.
Matematikkunskaperna bland nybörjarna på Chalmers och andra tekniska och naturvetenskapliga utbildningar har försämrats under en längre tid.
– Jag har funderat på vad nedgången kan bero på, jag tror inte vi får sämre studenter idag. En del säger att försämringarna kan bero på att de slutat räkna i fysik och kemi på gymnasiet; att de sämre mattekunskaperna beror på att man helt enkelt räknar för lite totalt på gymnasiet, säger Jan Alve Svensson.
Nybörjarnas sämre kunskaper har man försökt göra något åt på Chalmers genom att starta den så kallade Sommarmatten som en förberedelse för blivande studenter vid Chalmers och Göteborgs universitet. Matematikinstitutionen är gemensam för de två lärosätena.
– Jag har fått mycket av inspirationen från mina barn som går in på Youtube och ser en film för att lära sig hur något fungerar. Det är ett nytt sätt att lära sig, istället för att läsa i en bok ser man hur någon gör.
Sommarmatten har man haft på Chalmers sedan 2007, hela tiden på nätet.
Kungliga Tekniska högskolan har en motsvarande verksamhet men den vänder sig till alla som läst minst Matematik C och ska börja på högskolan.
– Vi tar bara emot blivande studenter som ska börja på Chalmers eller Göteborgs universitet och vi kräver minst Matematik D. Förra året hade vi 1 800 deltagare på den här kursen.

SOMMARMATTEN ÄR HELT nätbaserad med specialskriven kurslitteratur som går att ladda ner och skriva ut.
Det ingår support 4 – 5 timmar om dagen på telefon, chat, diskussions forum och mail. Som en hjälp finns också inlagda i materialet korta filmer med instruktioner om hur man löser problemen.
Kursen examineras fortlöpande på nätet genom ett stort antal duggor.
Studenten skriver svaret i en textruta och programmet rättar automatiskt direkt och studenten kan räkna varje uppgift hur många gånger som helst.
Det verkar som Sommarmatten är en effektiv förberedelse för blivande studenter på högskolan.
Av dem som sökte till civilingenjörsutbildningarna på Chalmers 2009 hade 50 procent MVG i Matematik E, 25 procent hade VG och 25 procent G.
– Det har visat sig att matematiken på Chalmers var för svår för dem som hade G i betyg i Matematik E, de hade trots Sommarmatten svårt att klara sig. De som har verklig nytta av kursen var de som hade VG, de förbättrade sina resultat rejält jämfört med dem som inte gått kursen.
Men även studenter med MVG förbättrade sina resultat jämfört med dem som inte gått kursen.
Jan Alve Svensson har tagit metoden från Sommarmatten och gjort en webbaserad komplettering av den inledande matematikkursen på Automation och mekatronik.
Den är uppbyggd på ett sätt som liknar Sommarmatten utom att det inte finns någon support.
Duggor varje vecka ger extrapoäng och gör det nödvändigt för studenten att räkna under hela kursen istället för att spara plugget till innan tentan.
– Det här tvingar studenterna att ta sig igenom materialet. Det är ett försök att få studenterna att jobba kontinuerligt, så kallad constructive alignment, säger Jan Alve Svensson.

I UTVÄRDERINGARNA FÅR den elektroniska undervisningen översvallande omdömen av studenterna.
För uppgifterna använder man ett elektroniskt program från Maplesoft, Maple TA, som ligger på en server i Kanada.
Studenten skriver in svaret i en textruta och får svar direkt om det är rätt eller fel. Studenten kan räkna och ge nya svar tills det blir rätt.
– Det är en formativ examination, inte en kontrollerande. Meningen är att studenterna ska lära sig, inte att vi ska kontrollera deras kunskaper.
Och programmet gör automatiskt många olika varianter på parametrarna i varje uppgift så om det sitter två studenter bredvid varandra och räknar så får de olika uppgifter.
Vid de lite krångligare uppgifterna finns en liten symbol i form av livboj. Klickar studenterna på den kommer de till en film som visar hur en likartad uppgift löses. Filmer visas bara i skrift, läraren syns inte.
Jan Alve Svensson visar utrustningen som ser mycket enkel ut. Ett vanligt A4- block, en liten mottagare fastklämd på blockets överkant och en speciell penna som också är en sändare. När läraren skriver på blocket avbildas det i datorn. Samtidigt berättar läraren vad han gör och det spelas också in.
Har man utrustningen är det bara att sätta igång och skriva och prata.
– Vi visar också på vanliga föreläsningar hur man löser talen, men ur studentens synpunkt är det här en fördel eftersom filmen kan spelas hur många gånger som helst och man kan också välja att bara upprepa just det avsnitt man kört fast på.
Kursen på Automation och mekatronik har Jan Alve Svensson gjort själv för att testa. Flera program på Chalmers med cirka 600 studenter årligen använder den här kursen.
Normalt finns det ingen support för de här kurserna, men i höstas gick Jan Alve Svensson in en halvtimme om dagen och tittade på studenternas felaktiga svar och skickade mail med tips om lösningar.
– Ofta ser man ju på svaret var någon stans i problemet som studenten kört fast, säger han.

OM DET ÄR ENKELT att göra instruktionsfilmerna är det svårare att konstruera uppgifterna. Svårast är att programmera så att rättningen blir korrekt.
– Svaret på ett matematiskt problem kan se ut på många olika sätt som alla är korrekta, svårigheten är att tala om för programmet vad som är rätt svar.
Lite programmering är det också när man ska göra frågorna och få programmet att variera parametrarna så att uppgifterna blir olika men att talen fortfarande stämmer.
Att starta en sådan här webbaserad kurs kräver mycket arbete.
– Det är en investering att göra frågorna, det är ganska jobbigt. Men när de väl är gjorda finns de där, och programmet varierar dem så att det inte alltid är samma parametrar utan frågorna kan återanvändas hur många gånger som helst.
Än så länge är det inte så många andra lärare på Chalmers som har tagit upp metoden.
– Det är en tröskel att komma över. Jag har hållit föredrag om metoden och det verkar finnas ett intresse. Nu har också ledningen beslutat att köpa in programvaran Maple TA och göra den tillgänglig för alla på Chalmers.
En sak som Jan Alve Svensson vill vidareutveckla är support online. Inför en omtenta i början av året genomförde han tillsammans med andra lärare en mattesupport via nätet. Man använde en metod som påminner om att dela dokument på Skype, ett virtuellt klassrum via Adobe Connect.
– Det verkar vara möjligt att vara mer effektiv och kunna ge stöd till många fler elever än på en vanlig lektion eftersom alla studenter kan följa svaren på alla frågor. Jag kan tänka mig att använda en del av den ordinarie undervisningstiden på det sättet.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023