2012 års kongress hade fått temarubriken Från kall till profession, vilket avgående ordförande Anna Götlind relaterade till i sitt välkomsttal.
– Att brinna för en uppgift, vara uppslukad av sitt arbete är något väldigt bra. Det är viktigt att vi ges möjlighet att uppslukas, men det är en helt annan sak att kräva det av oss.
– Jag hoppas att doktorander slipper höra det man sa till mig, att man skulle vara beredd att blöda på forskningens altare.
Götlind påminde vidare om studenternas betydelse, "universitetslärare är inget utan studenter". Ärligt menat, samt en lämplig övergång för att introducera Bara Vox, en vokalgrupp bestående av "studenter och före detta studenter" som sammanlagt representerar 47 års högskolestudier och elva examina.
Efter en förmiddag där Bara Vox stod för korta framträdanden och utbildningsminister Jan Björklund och professor Sverker Sörlin för långa anföranden övergick kongressen till arbete i de fem utskotten.
Andra kongressdagen var det så dags att ta ställning till resultatet av utskottsarbetet. Allt under kongressordförandeskap av Veronica Ekström, doktorand i socialt arbete vid Linköpings universitet, som hanterade klubban med effektiv och underhållande briljans.
Utskott A hade bland annat att behandla styrelsens proposition om reviderade stadgar, som till exempel innebär att ordinarie kongress i fortsättningen ska sammanträda vart tredje år, istället för som hittills vartannat. Propositionen gällde också att sektionerna får nya namn, där "SULF:s" ersätter "Sveriges".
Gunnar Henriksson, KTH, hade motionerat mot namnbytet, han motiverade detta med att, exempelvis Sveriges Professorers Förening (SPF) är "ett bra namn, ett starkt varumärke".
Sara Gudmundsson företrädde förbundsstyrelsen och menade att de nya namnen, exempelvis SULF:s Doktorandförening förtydligar vad föreningarna representerar och kongressen biföll styrelsens proposition.
DÄREFTER BEHANDLADES motioner på ett tema som aningen ofullständigt kan sammanfattas som ekonomiska och andra relationer mellan lokalföreningar och central SULF-nivå. Första voteringen och därmed premiär för mentometerdosor gällde fördelning av skadestånd vid centrala förhandlingar.
Rune Fredriksson, Göteborgs universitet, ansåg att det var "orimligt" att "SULF centralt får pengarna" om arbetet skett lokalt.
Förbundsdirektör Git Claesson Pipping påpekade att det inte är SULF, utan Saco-S som förhandlar och voteringen innebar avslag (53 röster mot 18) för motionen om att skadeståndspengar bör gå direkt till lokalföreningarna.
Nästa votering rörde en motion om utökad anställningsgrad för ombudsmännen. Mikael Johansson, Göteborgs universitet, talade för motionen och menade att det "är konstigt att just SULF anställer på halvtid, vi ska ju vara bäst i klassen".
Anna Götlind bemötte för styrelsens räkning detta genom att försäkra att man har "full förståelse" för synpunkterna. Styrelsen skulle gärna vilja anställa på heltid, men förbundets ekonomi tillåter inte detta och mentometrarna gav utslag för avslag, med 52–21.
Utskott B hade ansvar för motioner under rubriken "Förbundets inre arbete", vilka i rask takt fick kongressens bifall.
Efterföljande Utskott C omfattade bland annat propositionen om SULF:s handlingsprogram för en sammanhållen högskolepolitik, men det var andra frågor som väckte diskussion.
Det blev exempelvis votering om motion nummer 21, "Genomförande av internationell jämförelsestudie av högskolelärarnas tid för forskning", där kongressen beslutade om bifall, med 37 röster mot 32.
EFTER KAFFEPAUS , estradsamtal om temat kall och profession (se artikel) återupptogs kongressens behandling av motioner, bland annat om "Meritering för universitetslärarkarriär" som hade medfört omröstning i utskottet, men som endast orsakade smärre diskussion om att-satser innan också den passerade plenum.
Motion nummer 32, "Visstidsanställdas möjligheter att delta i kollegiala sammanhang" engagerade flera i en i övrigt inte alltför debattlysten kongress.
Utskott C gick på motionärens (SULF/ Uppsala) linje och tillstyrkte att
