Unga måste lockas till läraryrket

Under de senaste åren har det blivit allt tätare mellan larmrapporterna när det gäller att få ungdomar att studera till ämneslärare med inriktning mot naturvetenskap, teknik och moderna språk. Samtidigt visar allt fler rapporter att kommunerna har stora svårigheter att rekrytera lärare inom dessa ämnesinriktningar. Skolverkets undersökning från i våras avslöjar att endast en fjärdedel av lärarna är fullt behöriga att undervisa i fysik och kemi i högstadiet och situationen är liknande i moderna språk. I det senaste numret av Skolvärlden (6/2013) använder ledarskribenten ord som katastrof för att beskriva läget och varnar för att ämnena riskerar att försvinna från grundskolan. Om man dessutom studerar statistiken från lärarutbildningarna inser man att läget inte förändras märkbart de närmaste åren. Snarare tvärtom. Exempelvis examinerades endast sju stycken kemilärare i hela Sverige våren 2013 och siffrorna f�r fysik och teknik var endast marginellt bättre. När det gäller antagningen hösten 2014 så hade kemi och tyska endast 17 förstahandssökande i hela landet. Antalet sökande har nu blivit så få att flera universitet och högskolor överväger att lägga ned sin lärarutbildning med dessa inriktningar och Luleå tekniska universitet har redan beslutat att göra så. En sjunkande andel behöriga lärare får naturligtvis allvarliga konsekvenser för eleverna i skolan. Det är högst rimligt att anta att det existerar ett samband mellan andelen behöriga lärare inom ämnesområdet och de svenska elevernas försämrade resultat i de internationella kunskapsmätningarna (till exempel PISA) under 2000-talet. Vi frågar oss vilka ytterligare larmrapporter regering och utbildningsdepartement behöver innan man inser att det behövs extraordinära åtgärder för att förändra situationen. Undervisning i naturvetenskap och teknik i grundskolan utgör en viktig och avgörande bas för vidare studier och för medborgarnas allmänbildning. Forskningsstudier visar att grundläggande kunskaper inom området är nödvändiga för utveckling av näringsliv och samhälle. I ett alltmer teknikberoende samhälle blir dessa kunskaper avgörande för att människor skall kunna fatta övervägda och demokratiska beslut om viktiga samhällsfrågor. Ett exempel på detta är att medborgarnas kunskaper i och om naturvetenskap och teknik utgör en viktig grund för att förstå och delta i uppbyggnaden av ett ekologiskt och hållbart samhälle. Man kan dessutom hävda att kunskaperna utgör en viktig del av kulturen och att den svenska välfärden i stor utsträckning bygger på innovationer med anknytning till naturvetenskap och teknik. I detta sammanhang är det möjligt att peka på att vi under senare år har en företagsflytt från Sverige inom vissa branscher. Exempelvis väljer delar av läkemedelsindustrin att flytta från landet och ett av argumenten handlar om svårigheterna att rekrytera välutbildade medarbetare. Även inom andra områden i sektorn naturvetenskap och teknik finns svårigheter att få tag i kompetent personal i arbetslöshetens Sverige. Detta är sorgligt, orimligt och onödigt. För att få en ändring till stånd måste ämnenas och lärarnas position stärkas redan i grundskolan. Ett antal forskningsstudier visar att ungdomar utvecklar attityder till ämnesområden och yrkeskarriärer just under högstadietiden. Då behövs välutbildade och engagerade lärare och ambassadörer för att skapa intresse redan i grundskolan. Dessa saknas i hög utsträckning idag och en stor andel av dagens yrkesverksamma lärare i dessa ämnen förväntas gå i pension inom närmaste femårsperiod. Det är ungefär den tid det tar från att lärarutbildningen antar nya studenter tills de kan vara aktiva i framtidens skola. Det är alltså mycket bråttom. Debatten kring dessa frågor brukar framhålla att en möjlighet att få flera att välja läraryrket är att förbättra läraryrkets status, löner och karriärmöjligheter. Vi tror att detta kan vara rätt väg men frågan är om det räcker. Här finns också en särskild problematik och paradox. I den nationella politiska retoriken hörs många positiva röster när det gäller att höja lärarnas löner. Samtidigt beslutas lönerna på kommunal nivå och där händer inte särskilt mycket. Det kostar pengar vilket i sin tur kan kräva impopulära skatteökningar i kommunerna. Man kan få känslan av att vi förlorat möjligheten att påverka situationen trots att alla inser att något måste göras. Om man ser problemet från unga människors perspektiv så är det möjligt att framhålla att det är logiskt att inte söka lärarutbildning med inriktning mot naturvetenskap, teknik eller moderna språk. Varför välja en utbildning med cirka fem års arbetskrävande heltidsstudier som resulterar i ett yrke med relativt låg lön, svaga karriärmöjligheter, tveksamma arbetsvillkor och en påfrestande arbetsmiljö? Vi menar att det saknas incitament för unga människor att välja lärarjobbet. En möjlighet för regeringen att visa att man menar allvar är därför att införa en successiv avskrivning av studielånen för lärare som undervisar i naturvetenskap, teknik och moderna språk. Förslaget innebär att en student som väljer att bli lärare inom dessa ämnen successivt får sina studielån avskrivna under en femårsperiod under förutsättning att han/hon arbetar som lärare under denna tid. Detta skulle innebära en tydlig viljeinriktning från statsmakternas sida och visa unga människor att man är beredd att satsa på skolan i framtiden. Men en sådan åtgärd är troligtvis inte tillräcklig och därför behöver man omedelbart tillsätta en nationell lärarkommission med uppgift att utveckla nya konkreta idéer om hur man kan få unga människor intresserade av att välja läraryrket i framtiden. Anders Jakobsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö högskola Nils Ekelund, prefekt och professor i växtfysiologi vid Malmö högskola