Sveriges universitetslärarförbund har föreslagit att regeringen ska presentera en genomtänkt och långsiktig plan för att återställa resurserna till
grundutbildningen. Det är ett tänkvärt förslag, tycker jag.
Det sa riksdagsman Ulf Nilsson (fp) i en interpellationsdebatt med utbildningsminister Thomas Östros i riksdagen i början av februari.
– Bakgrunden till min interpellation är att undervisningstiden och tiden för handledning i högskolorna har minskat kraftigt på cirka åtta år. Många som har kontakt med högskolevärlden kan berätta om stora undervisningsgrupper, lärarbrist och ont om tid för personlig handledning, fortsatte Ulf Nilsson:
– Min slutsats är att ersättningen per student, den så kallade prislappen, helt enkelt måste skrivas upp.
Han hänvisade till olika utredningar som visat hur resurserna minskat.
– Dessutom har Sveriges universitetslärar-förbund visat att med utebliven kompensation för löneuppräkning och andra kostnadsökningar fattas det i verkligheten förmodligen mycket mera, om man jämför med sju år tillbaka i tiden. Enligt dem fattas det 3 miljarder kronor för att undervisningen skulle få tillbaka de gamla resurser som den en gång hade.
Ulf Nilsson åberopade alltså SULF:s utredning som överlämnades till utbildningsutskottet den 25 oktober förra året, (Universitetsläraren nr 18/2001).
Rejält med resurser
Utbildningsminister Thomas Östros svarade:
– Kvaliteten i den högre utbildningen är en fråga som har engagerat mig och regeringen i väldigt stor utsträckning, inte minst i vårt konkreta arbete de senaste åren. Dels är vi övertygade om att det måste finnas rejält med resurser i högskolan, så att våra högskolelärare kan erbjuda den undervisning och den dialog med studenterna som krävs för att det ska bli högkvalitativ utbildning, dels är det min övertygelse att vi ständigt arbetar med att förnya och förstärka utbildningen.
Han berättade därefter vad regeringen gjort hittills och att utbyggnaden från 1997 till idag kostat 6,5 miljarder kronor. Han nämnde även tillskottet på 200 miljoner kronor för att förstärka ersättningen per student inom humaniora och samhällsvetenskap.
– Det är en ökning av ersättningen per student med 6–7 procent, detta utöver den kraftiga utbyggnaden.
Debatten mellan Ulf Nilsson och Thomas Östros var livlig med flera inlägg från vardera.
Ulf Nilsson byggde i mångt och mycket sin argumentering på SULF:s utredning. Han underströk att resurserna till grundutbildningen urholkats med 26 procent jämfört med budgetåret 1994/95.
Och Thomas Östros konstaterade å sin sida att alltfler ungdomar får chansen till högre utbildning.
En rad frågor
Ulf Nilsson avslutade sitt sista inlägg med en rad frågor:
– Håller utbildningsministern i stora drag med om de här siffrorna som rege-ringens utredare, Universitetslärarförbundet och Riksdagens revisorer har kommit med, alltså att det om vi jämför åtta år tillbaka i tiden rör sig om mellan 15 procent och 25 procent mindre i resurser till grundutbildningen? Eller är de siffrorna tagna ur luften? Är de tagna ur luften så har vi ändå en bas för ett viktigt diskussionsämne det närmaste året.
Han fick dock inget direkt svar av Thomas Östros, som ägnade sitt sista inlägg åt att betona kvaliteten.
– Högskolefrågorna är centrala framtidsfrågor. Kvalitetsfrågorna är centrala för att vi också ska kunna nå upp till de höga ambitioner vi har när det gäller att rekrytera studenter.
EVA RÅDAHL
