Högskolorna bör bara anordna utbildning som fyller högskolelagens krav på högskolemässighet. Därför säger SULF nej till förslaget om ny yrkeshögskoleutbildning.
– Vi vill inledningsvis klargöra att vi anser det faktum att en eftergymnasial utbildning är yrkesinriktad i sig inte är något hinder för att den skall bedrivas som högskoleutbildning, skriver SULF i sitt remissvar på betänkandet ”Yrkeshögskoleutbildning – inriktning, utformning och kvalitetskriterier”.
Ny examen föreslås
I betänkandet föreslås en ny yrkeshög-skoleexamen inom områden som exempelvis teknik, handel, ekonomi, vård, omsorg och skola. Utbildningen föreslås omfatta minst 60 poäng och högst 80 poäng.
En sådan kortare yrkeshögskoleutbild-ning kan byggas upp under fem år till att omfatta totalt 20 000 helårsstudieplatser, enligt utredaren Hasse Odenö, rektor för Mälardalens högskola.
Men SULF ställer frågan om det är realistiskt att tro att lärosätena framgångsrikt kommer att kunna utveckla yrkesinriktade utbildningar omfattande 60 poäng som är högskolemässiga och som dels bygger på vetenskaplig grund, dels på beprövad erfarenhet.
Problem att finna lärare
– Förutom att dessa former av kun-skapsbyggnad kräver resurser innebär det att det i dagsläget kommer att vara ett stort problem att finna kompetenta lärare.
– Härutöver kan ifrågasättas om det under endast ett och ett halvt års studier ens är möjligt att förmedla de insikter och det vetenskapliga förhållningssätt, som högskolelagens 9 § kräver av alla som examineras.
Slutsatsen blir:
– Sammanfattningsvis anser SULF att så allvarliga invändningar kan riktas mot den föreslagna utbildningens förutsättningar att bli högskolemässig att vi inte kan tillstyrka att en yrkeshögskoleexa-men införs i den gällande examensordningen.
Men det finns alternativ. Ett sådant är att låta kortare yrkesinriktade kurser och program växa fram inom högskolan.
– Nuvarande system för tilldelning av resurser till grundläggande högskoleutbildning, liksom den lokala beslutsrätten över kursutbudet gör det möjligt för varje lärosäte som så önskar att utforma kortare eller längre kurser/utbildningsprogram med valfri inriktning.
Lärosätet får ansvaret
Det enskilda lärosätet får då ansvaret för att utbildningen är högskolemässig och kan också anpassa dimensioneringen i samverkan med olika avnämare.
Därmed skulle diskussionen om att införa en eller möjligen flera nya yrkes-examina i framtiden kunna föras från en betydligt stabilare grund än vad som är möjligt idag, anser SULF. (Hela remissvaret finns på SULF:s hemsida, www.sulf.se)
ER
