Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Lång rättsprocess kan vänta för missnöjd student

– Juridiskt är det komplicerat, två system står mot varandra. Det säger SULF:s förbundsjurist Carl Falck om fallet med den amerikanska student som stämt Mälardalens högskola och krävt kursavgiften tillbaka.

8 juni, 2015
Per-Olof Eliasson

Fakta i målet är väl kända efter många turer i massmedia:
Den amerikanska studenten Connie Dickinson började på en kandidatutbildning i matematik vid Mälardalens högskola. Hon blev besviken och när hon fann att Högskoleverket riktat kritik mot utbildningen hoppade hon av och krävde tillbaka kursavgiften på 183 000 kronor. Högskolan hävdade att den enligt regelverket inte kunde betala tillbaka. Nu har studenten med hjälp av Centrum för rättvisa stämt högskolan.

SULF:s förbundsjurist Carl Falck konstaterar att det finns många aspekter på målet.
– Den intressanta juridiska frågan är om en kurs på en högskola är en vara som man betalat för och som man ska ha en leverans av på ett visst sätt. Kan man inom offentlig verksamhet kräva att få pengarna tillbaka om motparten inte har fullgjort sina skyldigheter?
Han menar att det är två olika system som är i konflikt med varandra. Det ena är köp-och-sälj-frågan och det andra är vem som bedömer att utbildningen uppfyller de krav man kan ställa på en utbildning. Om domstolen kommer fram till att högskolan borde levererat eftersom den fått betalt, blir nästa fråga om det varit tillräcklig kvalitet på utbildningen.

– I examinationsformen är det utifrån vad studenten presterat som man gör bedömning om hen har tillräckliga kunskaper och kvaliteten på utbildningen bedöms till stor del utifrån det. Bara för att man är missnöjd med en utbildning kan man inte säga att man ska ha pengarna tillbaka.
Och frågan är om det faktum att Högskoleverket kritiserade utbildningens kvalitet är tillräckligt för att bedöma att studentens krav på ersättning är berättigat.
Att ärendet överhuvudtaget kommit upp beror ju på att lärosäten numera tar betalt av utomeuropeiska studenter och att det inte finns något reglemente för hur man ska agera om studenter är missnöjda med utbildningen.

Om den amerikanska studenten får rätt i domstolen, skulle en svensk student också kunna kräva ersättning?
– Ja, konsekvensen skulle kunna bli det. Men det är svårt att säga vad en svensk student haft för kostnader. Och det finns alltid möjligheten att högskolan hävdar att studenten bara skyller ifrån sig dåliga studieresultat.
Carl Falck tror att oavsett utslaget i tingsrätten kommer målet att så småningom hamna i högsta domstolen eftersom det är principiellt intressant. Men det kommer troligen att ta åtskilliga år innan det avgörs.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv