Dom slår fast: Även medförfattare har ett ansvar för forskningsartiklar

Sex forskare har gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning, enligt en fällande dom i förvaltningsrätten. Tre av de dömda har överklagat domen och en av forskarna hävdar att hen har fått sitt namn satt på en artikel utan att alls ha bidragit till den eller ens känt till den.

26 mars, 2026
Domen i förvaltningsrätten i Uppsala slår fast det största fallet av forskningsfusk i Sverige sett till antal vetenskapliga artiklar med förfalskade bilder, grafer och tabeller.

Hösten 2023 kom det in anmälningar om förfalskningar och sedan har ärendet utretts av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, Npof. Det rör sig om förfalskningar i form av manipulation av bilder, grafer och tabeller i mer än ett femtiotal artiklar och forskningspublikationer inom neurovetenskap. När den fällande domen kom i förvaltningsrätten i Uppsala, efter att forskarna överklagat, slogs det fast att bland annat två professorer och en docent har gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning.

De sistnämnda forskarna står som medförfattare till några av studierna och förvaltningsrätten menar att man också som medförfattare har ansvar för hela innehållet och att granska före publicering.

En av professorerna har tidigare sagt till Upsala Nya Tidning att hen inte hade en aning om att en specifik artikel ”ens fanns”, när hen upptäckte den och såg sitt namn på den. Hen läste då sammanfattningen och tyckte att slutsatserna i artikeln var rimliga. Professorn menar att hen inte visste något och har visat det. Författarskapet kom som ett tack för tidigare samarbeten.

Men kan man anses skyldig till oredlighet om man inte deltagit i forskningen? Mats Johansson, forskare vid Lunds universitet, sitter i SUHF:s expertgrupp i etikfrågor och vill inte uttala sig om det aktuella fallet, bara om de principiella frågorna.

Mats Johansson
Mats Johansson

SUHF:s expertgrupp i etikfrågor

– Som författare har man tagit på sig ett ansvar för arbetet. Det framgår av etablerade författarskapskriterier. Och man ska inte sätta sitt namn på saker om man inte uppfyller dessa kriterier. Samtidigt har författare inte sällan bidragit på olika sätt och det ska i så fall framgå explicit, säger Mats Johansson.

Han framhåller också att det är centralt att författarna har accepterat slutversionen. Man ska inte kunna hamna på en vetenskaplig artikel mot sin vilja.

Mats Larhed är vicerektor för medicin och farmaci vid Uppsala universitet. Han understryker att ärendet fortfarande pågår, på grund av att tre av forskarna har överklagat och att domen därför inte har vunnit laga kraft. Han poängterar att det handlar om väldigt många artiklar och att forskarna har blivit dömda för att ha begått forskningsfusk. Ärendet skadar forskningen, menar han.

– Apropå professorn som menar att hen inte kände till artikeln så har Npof utgått från en mejlkonversation där forskaren har uttryckt sig rörande detta och inte har tagit chansen att meddela att hen inte har varit med i studien. Npof har då beslutat att man anser att hen var informerad och att hen inte har vidtagit åtgärder för att få sitt namn borttaget, säger Mats Larhed.

Mats Larhed
Mats Larhed

Vicerektor för medicin och farmaci, Uppsala universitet

Han uppmanar forskare att i databaser där många publikationer publiceras, regelbundet kontrollera att man inte har hamnat på en artikel som man inte har deltagit i. Han konstaterar också att Npof har dömt, i de flesta fall han känner till, med utgångspunkt i tanken att om man är disputerad inom medicin, biologi eller något närliggande område så har man förmågan och kompetensen att kunna ta ansvar för en hel artikel. Npof ställer således stora krav på forskarnas kompetensbredd, säger han. Mats Larhed lägger dock till att två av de överklagande forskarna menar att de inte har kunnat göra bedömningen av det aktuella materialet tillräckligt bra för att kunna identifiera att det är fusk.

Mats Larhed tycker, utan att på något sätt försvara forskarna, att den hårda konkurrensen i forskningsvärlden, särskilt inom preklinisk medicin och klinisk medicin, i förlängningen leder till att många har svårt att hinna med alla led i sitt arbete. Han poängterar att varje gång en ny person anställs inom medicin och farmaci vid Uppsala universitet, så måste den gå en kurs i forskningsetik.

– Vi försöker informera om att man måste avsätta tid och granska alla moment i artiklar. En problematik är meriteringssystemet och hur vi egentligen är finansierade, att det är stor press på forskare att publicera mycket och bra och gärna i stora internationella samarbeten, vilket gör det mycket tuffare, säger Mats Larhed.

Universitetsläraren har sökt forskarna.

Största fallet av oredlighet i Sverige

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, Npof, inrättades 2020. Ett fällande beslut av nämnden kan överklagas till domstol.

Det är vad som har hänt i det här fallet, det i särklass största forskningsfusket i Sverige vad gäller antal vetenskapliga artiklar med förfalskade bilder, grafer och tabeller.

Uppsala universitet har kontaktat tidskrifterna där artiklarna har publicerats och bett dem att dra tillbaka materialet och avpublicera det

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv