Sakkunnigutlåtande var delvis AI-genererat 

Att AI var inblandat visade sig stämma. Professorn som skrivit sakkunnigutlåtandet uppger att hen experimenterat med AI för att göra en jämförelse med sitt eget arbete och att fel bilaga sedan kommit med vid inskickandet.  
– Regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppdrag att försöka stimulera forskare att använda AI mer. Vi uppmanas att titta på vad kan vi testa och hur det kan se ut. Det är just det jag håller på med. Sen är det jätteolyckligt att den bilagan kommer med, men det förringar inte min insats, säger professorn. 

Efter att ha arbetat med uppdraget i flera månader skulle utlåtandet kortas från tio till fyra sidor, samtidigt som professorn var under stor privat stress. Det var då det blev fel, säger hen.  
– Jag borde ha varit mycket, mycket noggrannare med att läsa igenom innan jag skickade detta, och den tiden hade jag inte. Och det beklagar jag verkligen, där har jag brustit. Men i övrigt har jag noggrant läst och bedömt allt material som ingått i uppdraget och bilagan har i sig inte utgjort någon grund för själva bedömningen eller utformningen av sakkunnigutlåtandet. 

När meddelandet kom om felaktigheterna befann sig professorn på uppdrag utomlands och kände då inte att hen hade möjlighet att kolla igenom sina anteckningar, som fanns kvar hemma. 
– Och då ville jag inte göra ett dåligt arbete, utan jag vill göra ett bra arbete. Det har jag försökt göra hela min yrkeskarriär. 

Efter att ha skickat ett reviderat utlåtande några veckor efter det ursprungliga, valde professorn att avsäga sig uppdraget och avstå arvodet.  

Martin Karlberg anmälde ärendet till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof) som avvisade det med hänvisning till att det inte rörde forskning. Esbjörn Larsson, dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper, menar att den här typen av händelser faller mellan stolarna.  
– Enligt regelverken som finns så finns det ingen tydlig arbetsgång för hur man ska ta upp den här typen av ärenden.  

Både Esbjörn Larsson och Martin Karlberg uppger att fakultetsnämnden inte hade upptäckt felaktigheterna om inte Martin Karlberg själv påpekat dem.  
– Så noggrant granskar vi ju inte sakkunnigutlåtanden. I de allra flesta fall har vi inte möjlighet att göra det, det är därför vi har sakkunnigförfarande, säger Esbjörn Larsson. 

Esbjörn Larsson ger exempel på tillfällen då sakkunnigutlåtanden varit bristfälliga, vilket även det varit svårt att hantera. Fakultetsnämnden gör nu om riktlinjerna för befordrans- och rekryteringsärenden, så att ramarna för användning av AI blir tydlig.  

Martin Karlberg tror det hade varit bättre för professorn om det fanns en granskningsinstans. 
– Jag tänker för hens skull, kanske det hade varit på något sätt enklare att vara öppen med vad som hände och sen tagit påföljden och gått vidare. Nu ska det här liksom hänga med hen kanske i åratal.  

Professorn själv håller inte med.
– Skulle vi ha en instans för att pröva denna form av fel som sker i arbetsutövandet så skulle vi ha en instans som prövar alla slags misstag som görs när vi skickar eller skriver dokument. 

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har ansvar för tillsynen av universitet och högskolor. Via mejl hänvisar de till att riksdagens ombudsmän (JO) har ansvaret för tillsynen av enskilda tjänstemän vid statliga myndigheter och att Npof ansvarar för ärenden om avvikelser från god forskningssed. UKÄ vill inte kommentera en eventuell förändring i tillsynsansvaret. 

Professorn arbetar som vanligt och har precis fått forskningsmedel internt från Lunds universitet. För Martin Karlbergs del utsågs en ny sakkunnig som även denne ställde sig positiv till Martin Karlbergs docentur, vilken beslutas om på fakultetsnämndens sammanträde 5 februari.