I rapporten Forskning med förbehåll? Auktoritär påverkan i svensk-kinesiska forskningsrelationer kartlägger Gustav Sundqvist och Erik Mo Welin hur Kina påverkar svenska forskare. De har undersökt två grupper av forskare, dels Sverigebaserade forskare som samarbetar med Kina, dels forskare som studerar Kina (Kinavetare).
Främst är det Kinavetare som drabbas av Kinas auktoritära påverkan. Bland dem är problemet med självcensur särskilt stort. Drygt var fjärde av enkätstudiens deltagare som är Kinavetare har fått indikationer från kinesiska myndigheter att deras forskning anses politiskt känslig.
– Nästan 15 procent av de som svarat på vår enkät bland Kinavetarna i Sverige har nekats visum till Kina. De får inte veta varför, men de spekulerar i om det exempelvis kan vara för att de har skrivit på ett upprop för Gui Minhai eller kanske har publicerat en debattartikel som är emot partilinjen, säger Gustav Sundqvist.
Problemet är inte främst att forskarna hindras från att åka till Kina.
– På det här viset kan forskningen styras. Man skapar incitament för att inte skriva om saker som Kina uppfattar som känsliga. Det gör det svårare att skildra Kina på ett objektivt sätt.
Gustav Sundqvist
Lektor i statsvetenskap, Mälardalens universitet
Gustav Sundqvist påpekar att det också förekommer hot och trakasserier mot Kinavetare inom Sveriges gränser.
– Kanske mest allvarligt är att forskare redogör för att de misstänker att personer från kinesiska ambassaden kommit till deras föreläsningar och konferenser och framfört Kinas kommunistpartis talepunkter på ett ganska aggressivt sätt. Det finns inga bevis att personerna är från ambassaden men forskarna upplever det som väldigt obehagligt.
Han säger att det också finns exempel på att forskare som har skrivit debattartiklar eller uttalat sig i media har blivit uthängda på kinesiska ambassadens hemsida, med formuleringar som kan tolkas som ett fysiskt hot.
– Något i stil med: om du kastar lera på andra kommer du själv bli smutsig.
Gustav Sundqvist berättar om när han själv var i Kina 2019 och träffade en kinesisk vän som han tidigare varit i kontakt med i forskningssammanhang. Vännen hade innan mötet kontaktats av polisen som frågat hur hen kände Gustav Sundqvist.
– Då förstod jag att min We Chat (motsvarighet till Messenger, reds anm.) var övervakad. Jag ser detta som ett sätt för kinesiska polisen att meddela mig att de övervakar och ”har koll” på mig.
På så sätt statuerar Kina exempel. Liknande historier går runt bland forskarna och leder till en omfattande självcensur, säger Gustav Sundqvist.
Drygt sju av tio Kinavetare anser att självcensur är ett problem inom forskningsområdet, och tre av tio har anpassat forskningsprojekts fokus eller språk för att göra dem mindre känsliga.
En helt annan bild ger de forskare som samarbetar med kinesiska kollegor, i första hand forskare inom STEM-ämnen. Nästan nio av tio av de forskarna som deltog i enkätstudien anser att samarbetet fungerar väl. Däremot är de frustrerade över att samarbeten med Kina framställs på ett negativt sätt i Sverige, och att detta försvårar samarbetet.
Men Gustav Sundqvist menar att också de forskare som samarbetar med kinesiska kollegor upplever en viss påverkan från kinesiska staten. Nästan 40 procent håller helt eller delvis med om att samarbete med partner i Kina kan skadas om Sverigebaserade forskare uttrycker sina politiska uppfattningar. Och 24 procent håller helt eller delvis med om att forskare anpassar sina forskningsämnen för att undvika negativa konsekvenser från kinesiska myndigheter.
Hur allvarligt är det problem som ni har studerat?
– Det är allvarligt att det förekommer så mycket påverkan och framför allt att det förekommer så mycket självcensur.
Påverkan blir stor genom att Kina är en stormakt och en allt viktigare forskningsnation.
– Jag tycker inte att vi ska sluta ha forskningssamarbete med Kina. Utan att vi ska försöka ha policys så det kan ske på ett så riskfritt sätt som möjligt så att vi behåller och skyddar den akademiska friheten i Sverige.
Rapporten innehåller ett antal rekommendationer vad svenska lärosäten kan göra för att skydda sina forskare gentemot Kina. Gustav Sundqvist lyfter ett exempel:
– Jag tycker man vid lärosätena skulle ha en roll som ansvarig för att skydda akademisk frihet, informera om akademisk frihet och kanske kartlägga politiskt motiverade hot och trakasserier som syftar till att inskränka akademisk frihet.
Underlaget till rapporten
Rapporten bygger på underlag från två grupper, dels forskare som studerar Kina (Kinavetare), dels Sverigebaserade forskare som samarbetar med Kina.
Kinavetare: Materialet till denna del av studien bygger på 23 personers svar på en webbenkät som skickades ut till 56 Kinavetare (41,1 procents svarsfrekvens) och på åtta intervjuer med Kinavetare.
Kina-samarbetande forskare: Materialet till denna del av studien bygger på 96 personers svar på en webbenkät som skickats ut till 473 Kina-samarbetande forskare (20,3 procents svarsfrekvens) samt åtta intervjuer.
