Det har gått drygt elva månader sedan Donald Trump svors in som USA:s 47:e president. Bara några veckor in i hans andra mandatperiod uppstod konflikter med den amerikanska akademin. Trumpadministrationen anklagade flera stora lärosäten — däribland Harvard och Columbia University — för antisemitism och diskriminering mot konservativa studenter.
Som straff drogs federal finansiering in, hot om restriktioner kring att ta emot nya internationella studenter gavs och försök att deportera redan registrerade internationella studenter gjordes. En del lärosäten, exempelvis Columbia University, valde att gå presidenten till mötes för att inte riskera att pågående och framtida forskning stoppas. Andra, som Harvard, valde att kämpa emot. På flera lärosäten pågår konflikter fortfarande.
– Det finns en känsla av att om man går administrationen till mötes nu så kommer kraven inte sluta komma. Snarare kommer de trappas upp och bara bli fler och fler, säger Fredrik Logevall, professor på Harvard sedan tio år tillbaka.
Fredrik Logevall
Professor på Harvard
I en ny rapport från Scholars at Risk konstateras att över 40 attacker har gjorts mot den akademiska friheten i USA under det första halvåret 2025. Samtidigt varnar hundratals experter för att den amerikanska demokratin håller
på att nedmonteras.
Inom akademin kan USA ses som en stormakt. Under många årtionden har landet varit hemort för flera av världens främsta forskare inom flera områden och de har starka och långa samarbeten med resten av världen, däribland Sverige.
– Det som händer i USA nu har stor påverkan på svensk forskning och forskningspolitik. Redan nu har vi sett flera projekt som behövt sättas på paus för att amerikansk finansiering har dragits in, säger Laila Abdallah, utredningschef på Akademikerförbundet SSR.
Laila Abdallah
Utredningschef på Akademikerförbundet SSR.
Innan sommaren arbetade hon på Saco, där hon författade rapporten Från Washington till Wallenberg – effekterna av Trumps forskningspolitik på svenska samarbeten, strategier och akademisk kapacitet. Rapporten berör dels det som skett under 2025, men är även en överblick av Trumps första mandatperiod. Redan då vittnade budgetförslag med massiva nedskärningar för forskningsmyndigheter om presidentens inställning till den amerikanska akademin.
– Samtidigt är det viktigt att förstå att det här inte är något nytt i och med Trump. Sedan 1990-talet, när det diskuterades mycket kring positiv särbehandling, har det skett en gradvis utveckling inom amerikansk forskningspolitik som har skapat den här situationen. Men Trumpadministrationens agerande innebär en alarmerande eskalering, säger Laila Abdallah.
Precis som under Trumps första mandatperiod ses presidentens förslag för den federala budgeten 2026 som en signal på fortsatt drastiska åtgärder i den amerikanska akademin. Trump vill, enligt budgetförslaget, göra massiva nedskärningar i budgeten för flera av de största forskningsmyndigheterna, som National Institutes of Health (NIH) och Nasa. Motiveringen bakom nedskärningarna är att sätta stopp för det administrationen ser som vänstervriden och ”woke” forskning.
Utöver minskade finansiella medel har administrationen också börjat bannlysa ord som de ser som politiskt laddade. Listan över dessa ord kallas the DEI list – där DEI står för Diversity, Equity and Inclusion – och innehåller ord som ”women”, ”accessibility”, ”climate change” och ”gender”. Yttrandefrihetsorganisationen PEN America har sammanställt över 350 ord som bannats eller flaggats som problematiska av federala myndigheter – och listan uppdateras kontinuerligt.
– Det man försöker attackera är all typ av forskning som är ideologiskt kopplad till klimat, minoritetsfrågor, könsfrågor och så vidare. Men det är viktigt att komma ihåg att när man exkluderar ord som ”kvinna” så kommer det även påverka cancerforskning, neurovetenskap, folkhälsan och en rad andra områden som är otroligt viktiga för hela samhället, säger Laila Abdallah, och tillägger:
– Vi ska inte heller sticka under stol med att det finns politiska krafter här i Sverige som vill gå åt samma håll, därför är det viktigt att sätta upp etiska referensramar som säkrar den akademiska friheten i grundlagen.
Ordlistan påverkar inte bara forskningen, utan även vilka internationella forskare som får visum att resa in i USA. Flera personer från olika länder vittnar om att de blivit nekade visum på grund av att deras forskning berör något som står med på DEI-listan.
Det är inte bara hur forskning presenteras som påverkas, även databaser kan komma att förändras. Alexandra Wennberg, forskare i epidemiologi vid Karolinska institutet, är född och uppvuxen i USA men har bott i Sverige sedan 2020.
– Flera dataset som används i global medicinsk forskning finns i USA. Om de rensar bort markörer såsom kön, etnicitet och all typ av mångfald blir dataseten inte lika användbara och stora grupper av befolkningen riskerar att missas i forskningen. Det är oerhört oroväckande, säger hon.
Alexandra Wennberg
Forskare i epidemiologi vid Karolinska institutet
Alexandra Wennberg uppger också att DEI-listan har påverkat hur hon tänker kring sin egen forskning och hur hon ska presentera den.
– Tyvärr så känner jag att jag måste tänka några extra varv kring hur jag uttrycker mig. Dels för att kunna bli publicerad i vissa publikationer, men också i en bredare kontext — kan hur jag uttrycker mig påverka mig negativt i längden? Det är sorgligt, men sant.
Samtidigt säger Fredrik Logevall, professor i historia vid Harvard samt gästprofessor vid Uppsala universitet, att listan inte haft någon påverkan på honom eller hans kollegor på Harvard.
– Ingen av oss har ändrat på hur vi föreläser, vad vi säger eller vilka ämnen vi berör. Hur det blir framöver får vi se, men jag tror att det är missvisande att säga att den här listan påverkar allt inom akademin.
Reaktionerna från svenska forskare på det som händer i USA är överväldigande negativa. En del forskare har bestämt sig för att bojkotta landet helt. Andra tänker tvärtom, att det är viktigare än någonsin att fortsätta resa dit och samarbeta med sina amerikanska kollegor.
En av dem är Evelina Edfors, doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Hon har flera viktiga samarbetspartner och kontakter i USA som hon inte kommer att bryta med.
– Jag forskar just nu om utmaningar kopplade till oenighet och mångfald. Polariseringen i USA är ett så tydligt exempel på när det går fel och vikten av att bry sig om ett rationellt och respektfullt samtal, så det är dubbelt relevant för mig att fortsätta resa dit.
Evelina Edfors
Doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet
I år har hon besökt landet flera gånger och har inte själv upplevt några problem med att få visum. Hon har inte heller blivit stoppad vid gränsen. Däremot har hon blivit mer medveten om risken för att det ska hända.
– Jag har suttit på föreläsningar med jurister som berättat hur vi ska hantera både ansökningar och frågor vid gränsen för att inte bli nekade. Det handlar både om hur man ska bete sig när man står i kön, vad man inte bör ha i sin mobil och hur man besvarar frågor utan att väcka onödiga misstankar.
En annan forskare som inte vänder USA ryggen är Pernilla Wittung-Stafshede, professor i biofysik och kemi som tidigare arbetat vid Chalmers. I somras flyttade hon till Houston, Texas, för att påbörja en anställning på Rice University.
– Jag tänkte tvärtom, att ”nu banne mig ska jag dit och kämpa”. Om Trump skulle stoppa mig så hade han ju vunnit ännu mer, säger Pernilla Wittung-Stafshede.
Pernilla Wittung-Stafshede
Professor i biofysik och kemi som tidigare arbetat vid Chalmers
Hon vittnar om ett campus som fortsätter sin vanliga verksamhet, trots det spända politiska läget. Hon upplever ett klimat där det är högt i tak och där det skämtas om Trump utan några konsekvenser. Samtidigt följer hela universitetet utvecklingen i landet noga.
– För min del påverkas jag inte direkt av budgetnedskärningar i de federala forskarmyndigheterna, för min finansiering är redan säkrad. Men jag har kollegor som påverkas och det är fruktansvärt. Ingen vet riktigt vad som kommer att hända framöver.
Pernilla Wittung-Stafshede har bott och arbetat i USA tidigare, så pass länge att hon har dubbelt medborgarskap och amerikanskt pass.
– Om jag hade behövt söka visum för att ta mig hit hade det nog varit svårare. Då hade jag också varit orolig för att bli hemskickad. Än så länge spelar det ingen roll om man har två medborgarskap, är man amerikan så är man amerikan. Men det kan ju också ändras, säger Pernilla Wittung-Stafshede.
Även Fredrik Logevall har dubbelt medborgarskap. Han har bott i USA sedan 1987 och har inga planer på att åka tillbaka till Sverige, trots att han arbetar vid det universitet som det stormat mest kring.
– Som historiker är jag inte beroende av federala anslag för att kunna bedriva min forskning. Jag har inte heller upplevt att det varit fullt så illa här på campus som det kan framstå i media. Många av Trumps hot verkar inte ha trätt i kraft, vi har exempelvis inte haft några problem att få hit internationella studenter till höstterminen, vilket befarades i våras, säger Fredrik Logevall.
17
… procent har antalet nyinskrivna internationella studenter i USA minskat med under höstterminen 2025. Det totala antalet internationella studenter minskade med 1 procent under motsvarande period. Det är första gången på 20 år som det totala antalet internationella studenter i USA minskar, med undantag för de två läsåren under coronapandemin.
Under förra läsåret, 2024/2025, minskade antalet nyinskrivna internationella studenter i USA med 7 procent. Det totala antalet internationella studenter ökade däremot då, med 5 procent.
Till gruppen med totala internationella studenter räknas de som gjort uppehåll i sina studier och börjat om eller de som påbörjar nya kurser men redan är inskrivna på amerikanska lärosäten.
Källa: Institute of International Education (IIE)
Efter att ha bott i USA i nästan 40 år har han upplevt flera politiska omskakningar, bland annat Trumps första mandatperiod. Den här gången känns det annorlunda.
– Jag är mer orolig nu, för det här är ett mer koordinerat och ihållande försök från Washington att destabilisera akademin. Jag tror att det är resultatet av personerna omkring Trump. De var väl förberedda på att starta med en stark attack mot landets toppuniversitet, som i sin tur inte alls var förberedda på att bemöta det, trots att de borde varit det, säger han och fortsätter:
– Men jag tror fortfarande på USA. Jag tror att vi kan ta oss igenom det här och hitta tillbaka, det kritiska nu är att se till att konsekvenserna inte blir alltför stora.
Efter Trumps tillträde i januari har flera amerikanska forskare bestämt sig för att lämna landet. I Sverige har kampanjer synts både från politiskt håll och olika lärosäten för att locka amerikaner till Sverige.
En person som tog sig till Sverige är Marcia Rockman, arkeolog och forskare inom kulturarv och klimatförändringar. De senaste 15 åren har hon bott i Washington DC och arbetat på olika instanser i den amerikanska statsapparaten. Under Trumps första mandatperiod arbetade hon på US National Park Services som den första koordinatorn för klimatanpassning av kulturarv- och resurser. 2018 bestämde hon sig för att lämna uppdraget, då hon fann det omöjligt att utföra samtidigt som administrationen motarbetade allt som berörde både klimatförändringar och kulturarv.
Efter att Trump tillträdde sin andra mandatperiod förlorade hon all finansiering för sitt pågående forskningsprojekt och var helt inkomstlös under årets första halva. Genom kontakter vid Linnéuniversitetet i Kalmar fick hon till slut stöd från Vetenskapsrådet för att bedriva forskning i Sverige. Nu är hon anställd som gästforskare vid Linnéuniversitetet under ett år.
– Vi som bodde i Washington fick se alla dessa snabba förändringar från första parkett. Det var skrämmande. Administrationen tog drastiska beslut som i praktiken var olagliga, men som ingen kunde stoppa snabbt nog. Hela institutioner jämnades med marken. Det var oerhört obehagligt, säger Marcia Rockman.
Marcia Rockman
Arkeolog och forskare inom kulturarv och klimatförändringar
Hon är glad för att kunna bedriva sin forskning här i Sverige och hoppas kunna fortsätta även efter det år som hon i nuläget har fått finansiering för. Samtidigt vill hon inte ge upp hoppet om att kunna återvända till USA i framtiden.
– När jag jobbade på National Park Services hade jag en stor karta över landets nationalparker över mitt skrivbord. Jag saknar så att titta upp på den och det gör ont att veta att ingen långsiktigt rår om parkerna just nu, säger hon, märkbart påverkad.
I praktiken har svensk forskning redan påverkats av att amerikanska forskningsinstitut drar in anslag. Projekt har behövts sättas på paus eller skjutits upp helt och hållet, eftersom finansieringen försvunnit. Laila Abdallah menar att svensk forskningspolitik måste agera snabbt för att säkra den förlorade finansieringen på annat vis, exempelvis genom att bygga ut relationerna med andra starka akademiska länder, som Kanada, Nederländerna och Tyskland.
– Vi ser nu att privata finansiärer, som Wallenbergstiftelserna, allt oftare går in och finansierar forskning. Det är bra att det finns privata aktörer för forskning, men det är viktigt att man också stärker den offentligt finansierade forskningen genom att exempelvis öka basanslagen till lärosätena som har urholkats i många år. Politiken måste ta det yttersta ansvaret för att det finns en god balans i finansieringen och strukturen för svensk forskning, säger hon.
Det är särskilt grundforskningen – säger Laila Abdallah – som behöver säkras, då det finns risk att privata aktörer är mer intresserade av att styra forskningen mot tekniskt tillämpbara lösningar.
Myndigheter som får nedskärningar i Trumps föreslagna budget för 2026
National Institutes of Health, NIH: USA:s främsta statliga medicinska forskningsinstitut. Föreslagen nedskärning: 40 procent.
National Sanitation Foundation, NSF: Säkerställer att livsmedel, dricksvatten och konsumentprodukter uppfyller hälso- och säkerhetsstandarder. Föreslagen nedskärning: 57 procent.
National Aeronautics and Space Administration, NASA: Den federala myndigheten för rymdfart och -forskning. Föreslagen nedskärning: 52 procent.
Environmental Protection Agency, EPA: En statlig myndighet som är självständig från de federala departementen med uppgift att verka för att skydda miljön. Föreslagen nedskärning: 55 procent.
National Oceanic and Atmospheric Administration, NOAA: Ett vetenskapligt statligt organ med uppgift att studera förhållandena i hav och atmosfär. Föreslagen nedskärning: 26 procent.
Centers for Disease Control and Prevention, CDC: USA:s centrala myndighet för kontroll och förebyggande av sjukdomar i samhället. Föreslagen nedskärning: 44 procent.
Universitetsläraren har skickat skriftliga frågor till tre lärosäten om deras samarbeten med USA: Uppsala universitet, Lunds universitet och Karolinska institutet, KI. Samtliga universitet uppger att de inte kommer avsluta sina amerikanska samarbeten, men att de följer vad som händer i landet.
”Många forskare uttrycker stor oro för hur de ska kunna fortsätta sin forskning framöver. KI fortsätter att vara en uthållig och stark partner i dessa samarbeten. KI kommer inte att anpassa språkbruk, radera begrepp eller hela ämnen från vår forskning och utbildning eller acceptera andra orimliga inskränkningar i forskningens frihet”, skriver Andrea Prander, kommunikatör vid KI.
Angående de föreslagna budgetnedskärningarna för forskningsmyndigheter som återfinns i förslagsbudgeten för 2026 skriver Karin Forsberg Nilsson, dekan på medicinska fakulteten vid Uppsala universitet:
”Det är katastrofalt för forskningen i USA, men får även följdverkningar för svenska forskare. Inom medicinsk grundforskning finns minst en författare från USA på 28 procent av de svenska publikationerna. En tredjedel av projekten är alltså resultat av samarbeten med USA. Vi får nästan varje vecka rapporter från amerikanska kollegor som tappar finansiering. Det är oerhört allvarligt.”
Alla tre lärosäten uppger att de inte söker alternativa samarbetspartner för att ersätta den roll USA spelar i deras forskning, men att de snarare försöker bredda sina kontaktnät.
”I stället för att söka alternativ som ersättning för USA, fokuserar vi på att diversifiera och bredda vårt globala engagemang överlag, vilket innebär att vi även stärker strategiska partnerskap i andra prioriterade regioner, men denna breddning är ett komplement, inte en substitution för samarbetena i USA”, skriver Richard Stenelo, sektionschef på sektionen globalt engagemang vid Lunds universitet.
Samtliga forskare som Universitetsläraren har pratat med har en liknande oro inför framtidens USA. De är alla rädda för att de beslut som nu tas av Trumpadministrationen kommer att leda till att färre unga söker sig till akademin.
– Inom forskning har vi alltid långa ledtider. Det finns risk att de beslut som tas nu gör att vi de närmsta årtiondena har en mycket mindre grupp unga forskare, att det uppstår ett glapp, säger Alexandra Wennberg.
Pernilla Wittung-Stafshede instämmer:
– När akademisk forskning blir attackerad så här riskerar vi att de bästa hjärnorna går till privata bolag eller annan karriär. Hur stor effekt det får på lång sikt beror på hur försiktiga universiteten blir i rekrytering av nya forskare och studenter. Jag tror att det är nödvändigt att våga satsa och tro på framtiden.
Experter varnar för demokratibrister i USA
I studien Bright Line Watch betygsätter över 700 amerikanska forskare den amerikanska demokratin från noll (fullständig diktatur) till 100 (perfekt demokrati). Studien görs fyra gånger per år. Mellan november 2024 och februari 2025 sjönk resultatet från 67 till 53. 2025 års övriga två undersökningar gav samma resultat.
USA ligger nu mellan Israel (49) och Mexiko (60) på den globala rankinglistan. Tidigare har landet hamnat kring Storbritannien (83) och Kanada (88).
I oktober konstaterade Staffan Lindberg, ledare för demokratimätningen Varieties of Democracy, i en intervju i Expressen att USA inte längre är en demokrati, utan en elektoral autokrati.
Källor: Bright Line Watch, Expressen
