Stress, ångest och nedsatt välbefinnande. Studenter upplever psykisk ohälsa i högre grad än yrkesverksamma personer i samma ålder, enligt Folkhälsomyndigheten. Vad kan man som lärare göra för att hjälpa studenter som mår psykiskt dåligt? Det är en fråga som personalen på studenthälsan vid Umeå universitet ofta får, berättar verksamhetschefen Jonas Lundberg.
– Det beror såklart på situationen, men nyckeln är generellt att våga fråga, lyssna och försöka få en bild av vad som ligger bakom måendet. Många gånger är vi snabba att komma med förslag och lösningar, men att lyssna räcker långt, säger han.
Jonas Lundberg.
Verksamhetschef, Umeå universitet
Om situationen är mer komplex eller om studenten mått dåligt en längre period är Jonas Lundbergs råd att hänvisa personen till studenthälsan, vårdcentralen eller ungdomsmottagningen.
– Lärare kan också ringa till oss på studenthälsan och bolla tankar kring situationen.
När det gäller saker som är en naturlig del av livet, som sorg eller kris, är hans erfarenhet att många tänker att det krävs professionella insatser. Men vanlig medmänsklighet betyder ofta mycket i sådana lägen.
– Det är guld värt med lyssnande och empati. Det ger en viktig signal att det går att stå ut med det jobbiga. Det är också klokt att höra hur det fungerar med sömn, kost och dagliga rutiner.
Om man känner sig orolig för att det finns en självmordsrisk är det bästa att fråga studenten, menar han. Det är bra att inte vara ensam som lärare i situationen och man kan till exempel ringa och diskutera med 1177 eller akutpsykiatrin, gärna tillsammans med studenten. Det går också att tipsa personen om olika stödlinjer.
– Det finns ibland en rädsla för att ta upp suicid, att man ska råka trigga något, men vi vet att det inte är så, det är alltid bättre att fråga.
Det kan ibland vara bra att själv fundera över om man är rätt person att ta kontakt med studenten. Kanske finns någon annan i arbetslaget som står klassen närmare och har större chans att få till ett bra samtal? Beroende på ens livssituation kan det även vara ett läge där man själv behöver sätta gränser för sitt engagemang.
– Att signalera ”jag kommer att lyssna på dig” och sedan inte leva upp till det blir inte ett bra budskap till studenten. Det är viktigt att fundera kring hur mycket man själv orkar, och ibland behöver man låta någon annan ta kontakten, säger Jonas Lundberg.
Katja Lindert Bergsten är universitetslektor vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet och medförfattare till en förstudie om studenters psykiska välmående. Rapportens omvärldsanalys visade att flera brittiska universitet utbildar personalen om psykisk ohälsa. University of Glasgow har också en policy för studenters mentala hälsa med råd till handledare kring bemötande av studenter som berättar om psykisk ohälsa.
– Vi såg också att det har gjorts fina initiativ på vissa fakulteter på svenska universitet, men de bygger ofta på några eldsjälar till lärare och när dessa försvinner falnar det. Insatserna skulle behöva institutionaliseras så att de inte bygger på specifika individers engagemang, säger hon.
Katja Lindert Bergsten
Universitetslektor i psykologi, Uppsala universitet
Själv tycker Katja Lindert Bergsten att det är lättare att ge stöd om en student uppenbart är ledsen eller kommer fram och vill prata. Om någon ser blek och olycklig ut kan hon också närma sig och fråga hur studenten har det.
– Det blir en inbjudan: vill du dela något så finns jag här. När jag förstår vad det handlar om kan jag hänvisa till lämplig insats eller själv hjälpa dem, om de till exempel är studieoroliga eller har för höga krav på sig själva.
Om hon anar att en student mår dåligt eller verkar vara påverkad av någon form av substans lyfter Katja Lindert Bergsten det med sina kollegor, programansvarig, studierektor och studievägledare.
– Det är som att ett gäng vuxna sätter igång och bryr sig om ungen. Jag kollar om det här är något de andra känner igen, så att inte alla jobbar i sina hörn utan vi tar ett gemensamt grepp. Sedan är det programansvarig eller studierektor som har ansvar för att kalla studenten till samtal.
Det kan vara tufft som lärare att behöva fatta beslut som är negativt för en student som redan mår dåligt, till exempel att underkänna personen på en tenta eller kurs. Men det är viktigt att inte låta oron påverka beslutet, menar Katja Lindert Bergsten. Om man är rädd för att beskedet ska knäcka studenten är det bra att försöka etablera kontakt. Försök förmedla att personen inte kommer att bli godkänd, och att det blir så ibland, men att det inte betyder att studenten är en dålig människa.
– Sedan säger man att ”nu slår vi oss ner med studievägledaren och reder ut hur vi kan ta ett steg i taget, så du kan ta de här poängen i ett tempo som fungerar”, säger hon.
Anita Pettersson-Strömbäck är lektor vid institutionen för psykologi och tidigare huvudarbetsmiljöombud vid Umeå universitet. Hon berättar att forskning visar att det är viktigt att lärosätet eller institutionen har en plan hur man ska hantera att en student har psykiska besvär.
– Enskilda lärare ska inte behöva stå där och tänka: ”Hjälp, vad gör jag nu?” Om man som lärare upptäcker att någon lider av psykisk ohälsa är mitt råd att kontakta studievägledaren, som också behöver ha rutiner för att hantera den här typen av situationer, säger hon.
Anita Pettersson-Strömbäck
Lektor i psykologi och tidigare huvudarbetsmiljöombud, Umeå universitet.
Lärosätena har ett arbetsmiljöansvar för studenterna, men Anita Pettersson-Strömbäck menar att högskolan inte är riggad för det. Det går inte att ha medarbetarsamtal med alla studenter för att fånga upp enskilda individer, som man har för anställda. I stället försöker Umeå universitet till exempel att systematiskt följa upp studenternas situation genom enkäter. Det finns även en samordnare som jobbar med studenternas arbetsmiljö. Hon sitter med i viktiga organisatoriska forum för att förmedla deras perspektiv.
– Vi har också studerandeskyddsombud som för fram vad som sker i de olika studentgrupperna. Det är ett sätt för oss att ha örat mot rälsen.
Jonas Lundberg berättar att personalen på studenthälsan vid Umeå universitet ibland får frågor från lärare om man kan höra av sig till en student som man befarar inte mår bra, hur det blir med integriteten då.
– Där kan man behöva vara modig och lita på sitt professionella omdöme. Vår erfarenhet är att de flesta studenter uppskattar omsorg om den visas på ett respektfullt sätt, säger han.
