Professor Mehdi Ghazinour slår sig ner bakom skrivbordet i ett rymligt rum på Södertörns högskola. Sladdar ligger huller om buller på golvet. Polisutbildningen har till hösten flyttat till sprillans nya lokaler.
2024 utsågs Mehdi Ghazinour till professor i polisvetenskap och blev den första i ett för Sverige helt nytt ämne. Han har rötterna i psykiatrin och fick upp ögonen för polisers psykiska hälsa via sitt kliniska arbete med anhöriga till poliser.
– När polisutbildningen i Umeå öppnade för 25 år sedan, den första utanför Stockholm, sökte jag mig dit för att arbeta som lärare i undervisning som rörde psykisk ohälsa.
Mehdi Ghazinour
Professor i polisvetenskap, Södertörns högskola
Sedan två år har Mehdi Ghazinour sin hemvist på institutionen för polisiärt arbete vid Södertörns högskola. Han upplever att polisforskningen börjar ta plats på utbildningen alltmer.
– De polisiära lärarna som jobbar på skolan är intresserade och forskningstillvända.
Södertörns högskola har haft polisutbildningen sedan 2015 då Polishögskolan i Sörentorp norr om Stockholm lades ner. Innan Polisskolan, som det hette då, slog upp dörrarna 1970 fanns ingen formell enhetlig polisutbildning i Sverige. Under 1980-talet fanns ambitioner om att göra högskoleutbildning av polisutbildningen. Skolan bytte namn till Polishögskolan. Men även om utbildningen numer sker på akademiska lärosäten och ger högskolepoäng leder den fortfarande inte till någon kandidatexamen. Det trots att flera statliga utredningar under åren har föreslagit detta.
En statlig utredare som figurerat i de här sammanhangen är i dag rikspolischef. Petra Lundh lämnade år 2016 in utredningen Polis i framtiden – polisutbildningen som högskoleutbildning (SOU: 2016:39). Men som utredare har hon alltså inte utvärderat huruvida utbildningen ska bli akademisk utan hur det skulle se ut om den var det.
I dag är polisutbildningen fortfarande en uppdragsutbildning och samtidigt ger den 120 högskolepoäng. För att samla ihop till en kandidat får man komplettera med andra kurser. Polisutbildningen utförs i dagsläget på fem lärosäten som ska bli sex inom en snar framtid. På två av lärosätena pågår aktivt arbete med att inom ramen för polisutbildningen erbjuda en akademisk fortsättning i form av forskarutbildning.
När polisutbildningen på Södertörns högskola började fick studenterna bussas till olika platser för flera av de praktiska momenten. I de nya lokalerna finns skjutbanor och annat i anslutning. Och på samma sätt som det ska finnas rum för det praktiska vill man också från lärosätets sida bygga in forskningen som en naturlig del av utbildningsmiljön.
Mehdi Ghazinour saknar ett större engagemang för forskningsdelen på utbildningen från Polismyndigheten.
– Man vill ju att forskningen ska in på utbildningarna, men de vill bara finansiera själva utbildningen. Min idealbild skulle vara att myndigheten och lärosätena tillsammans skapade en samverkansgrupp. Polismyndigheten har 40 000 anställda och ett antal disputerade poliser. De borde kunna bättre, säger han.
Även vid Umeå universitet finns i dag en professor i polisvetenskap. Här finns också landets enda docent i ämnet, Jonas Hansson. Han har en bakgrund som polis och brinner för att föra forskningen och det operativa polisarbetet närmre varandra.
I Umeå var man först med ett magisterprogram i polisvetenskap och den första doktoranden i ämnet som nu är klar för att påbörja sin forskarutbildning hör egentligen hemma på Södertörn men kommer att doktorera i Umeå. Jonas Hansson hoppas att doktoranderna snart ska kunna bli fler.
– Nu kämpar vi med att få till finansiering och det är väldigt hård konkurrens om pengarna.
Jonas Hansson
Docent i polisvetenskap, Umeå universitet
Teoretiskt starka och etablerade discipliner, som kriminologi, är svåra att konkurrera med, enligt Jonas Hansson.
För att forskningen kring polisiärt arbete, brottsbekämpning och brottsförebyggande ska kunna tas på allvar och i förlängningen få medel i större utsträckning tror Jonas Hansson och flera med honom att grundutbildningen skulle behöva leda till en kandidatexamen. Det skulle kräva att den förlängdes, vilket väcker motstånd i tider då man strävar mot att öka antalet poliser på kort tid. Polismyndigheten kämpar med ett tillväxtmål. Argument emot en akademisk polisexamen motiveras också ofta med att poliser inte behöver mer teori.
– Jag intervjuade en instruktör från Norge i dag. Han är ju praktiker men har också en kandidat och skriver artiklar om det han jobbar med. Det betyder inte att utbildningen ska teoretiseras. Det har att göra med att det ställs helt andra krav på en akademisk grundutbildning. Men det skulle ju krävas att hela utbildningen granskades och omformades till viss del, säger Jonas Hansson.
Han har också en tanke om att det skulle gynna både forskningen och polisyrket om det ställdes högre utbildningskrav för att avancera i poliskarriären.
– Vi som är poliser och har disputerat, de flesta av oss, lämnar ju polisen för att vår kompetens inte värderas. En kandidatexamen och utbildning på avancerad nivå bygger ihop systemen. Ska du bli specialistsjuksköterska går du ju tillbaka till universitetet för att få rätt kompetens.
Flera förespråkare för att polisutbildningen ska leda till kandidatexamen menar att det skulle stärka professionen och ge större legitimitet åt yrkeskåren. Men också att det skulle ge mer forskning som polisverksamheten skulle kunna dra nytta av. Polisförbundet har länge stått bakom att göra en högskoleutbildning av polisutbildningen och Polismyndigheten har inte sagt emot. Men det tycks alltid vara andra prioriteringar som står i vägen.
I en intervju i Polistidningen som gjordes 2021 uttalar sig dåvarande forskningssamordnare på Polismyndigheten, Per Sundström, om ett pågående arbete med att göra en samlad implementering av forskningsfrågorna i Polismyndigheten. Någon sådan hade inte funnits förut och Per Sundströms titel var nyinrättad.
Per Sundström lämnade Polismyndigheten i december 2024. Nu har arbetet tagits över av Benny Mälberg som delar på uppdraget med en kollega. Enligt honom befinner sig arbetet med att implementera forskning i Polismyndigheten än så länge i startgroparna.
– Det är ett uppdrag som vi håller på att bredda och vidareutveckla inom myndighetens förmågeutveckling.
Benny Mälberg
Forskningssamordnare, Polismyndigheten
Benny Mälberg är inte polis själv men har jobbat i Polismyndigheten i 18 år. Han ser positivt på den utveckling som nu sker mot att lärosätena med polisutbildningen bygger på med magisterutbildningar och knyter forskningen närmare till sig genom polisvetenskap.
Är det någonting lärosätena verkar efterfråga för att kunna få fram doktorander är det ju forskningsmedel. Hur ser Polismyndigheten på en eventuell roll som finansiär till forskning i polisvetenskap?
– Jag har inget bra svar på det nu. Polisen finansierar redan forskning men vi behöver utveckla ett bättre sätt att hantera finansieringsfrågan. Det är något vi vill göra tillsammans med lärosätena. Jag kanske har ett bättre svar om ett år.
Docent Jonas Hansson tycker att Polismyndighetens arbete med att implementera forskning i verksamheten och knyta till sig lärosätena har legat i de där startgroparna lite väl länge.
Hans bild är att Polismyndigheten som är hårt pressad av utvecklingen inom landets kriminalitet inte har ”tid att vänta på forskningen”.
– Vi här i Umeå fick ju i uppdrag att göra en vetenskaplig belysning av särskilda händelsen *Mareld och av elchockvapen. De där projekten skulle behövas följas upp. Men det blev inte av här. Polismyndigheten i Norge däremot var intresserad, så nu gör vi det där.
Polisutbildning i våra grannländer
I Norge finns bara ett lärosäte för polisutbildning med placering i Oslo. Grundutbildningen här leder till en kandidatexamen.
I Finland leder polisutbildningen också till en kandidatexamen.
I Danmark är polisutbildningen en yrkeshögskoleutbildning. Den ges bara på ett lärosäte. Fram till 2015 var utbildningen treårig och ledde till en kandidatexamen, men kortades då till två år. 2019 förlängdes den igen med fyra månader.
Möjligtvis finns det ett visst kulturellt motstånd mot akademin tror den före detta polisen Jonas Hansson. Kanske i synnerhet det kritiska förhållningssätt som är naturligt för en forskare.
– Polisen i Sverige har hög kunskap, men det är stort fokus på att visa att man inte gjort något fel. Men fel kommer ju att begås, det är ofrånkomligt.
Det framstår som att de tidigare kollegorna Mehdi Gahzinour på Södertörn och Jonas Hansson i Umeå har lite olika bild av vad polisvetenskap ska vara. Mehdi Gahzinour talar mycket om att få in erfarenheter från andra discipliner. Jonas Hanssons visioner handlar mycket om verksamhetsnära forskning som kanske med fördel utförs av personer med direkt erfarenhet av polisarbete. Men frågar man dem har lärosätena ett nära utbyte och delar i stort visionerna för forskningens utveckling. Och nu har de ju också en doktorand gemensamt. Men visst, här pågår ju såklart ett race om forskningspengarna – det kan båda medge. Och om att vara tidigt ute med att etablera sig som ett viktigt centrum för forskningen.
Polisutbildningen finns, förutom i Umeå och Södertörn, i Malmö, Växjö och Borås. Nyligen beslutades att även Uppsala universitet ska få bli lärosäte för utbildningen. Vid de andra lärosätena jobbar man också med att på olika sätt implementera forskning i utbildningen. I Malmö och Växjö finns täta samarbeten med kriminologin. Man har kommit lite olika långt med att utveckla just polisvetenskap som egen disciplin. I Borås har man ambitionen att kunna erbjuda ett magisterprogram i polisvetenskap och på sikt också forskarutbildning. I Malmö har man redan startat ett magisterprogram i polisiärt arbete och även forskarutbildningskurs i polisvetenskap för doktorander i andra ämnen. På Linnéuniversitetet i Växjö har man polisiärt arbete upp till kandidatnivå.
Polisen, forskaren och debattören Stefan Holgersson har gjort sig känd för att vara mycket kritisk mot Polismyndigheten, inte minst dess förhållningssätt till forskning. Han har dock hela tiden, parallellt med forskningen fortsatt som polis. Nu arbetar han heltid i myndigheten som samordnare för det brottsförebyggande arbetet i Polisregion Öst.
Stefan Holgersson
Samordnare, Polisregion Öst
Hans bild av Polismyndigheten är att den fortfarande rymmer en ganska skeptisk hållning till forskning och till den akademiska världen.
– När jag var på BB för några år sedan med mitt nyfödda barn satt jag och åt i personalmatsalen på sjukhuset. Jag slogs av hur läkarna, sjukvårdspersonalen, satt och pratade om forskning. Intresset för forskning var så mycket större och en del av vardagen.
Det är ovanligt vid fikabordet i polishusen, menar han.
– Man har inte den traditionen. En kunskapsfientlig organisation på många sätt. Inte alla poliser eller polisanställda är väl det, men organisationen som sådan.
Nu, som samordnare inom den brottsförebyggande verksamheten, säger Stefan Holgersson att han använder forskningen i sin egen arbetsvardag hela tiden. Och att det tas emot väl av hans chefer.
– Men det är jag ju ganska ensam om.
Hur ser du på framväxten av en egen akademisk disciplin för poliserna, knuten till polisutbildningen?
– Jag vet inte om jag har funderat på var polisforskningen ska ligga, men beroendet till Polismyndigheten blir ett problem.
En högskola eller ett universitet som bedriver polisutbildning är beroende av en god relation till Polismyndigheten, menar han.
– Då är ju frågan om man vågar granska polisverksamheten kritiskt.
I Norge, där Stefan Holgersson tidigare haft en professur, finns bara ett lärosäte för utbildning av poliser.
– Då kan ju inte myndigheten sätta press genom att spela ut lärosäten mot varandra.
Men att skapa en bas för att forska via polisutbildningen är någonting Stefan Holgersson ställer sig bakom.
– Jag har alltid varit positiv till att göra utbildningen till en akademisk utbildning men med det sagt inte en mer teoretisk utbildning. Jag tycker utbildningen ska vara längre men studenterna ska ut i fältet tidigare. Om man ser på till exempel läkarutbildningen är ju den väldigt praktisk, även om den kräver tung teoretisk kunskap.
Polisutbildningen i Sverige genom tiderna
1876
En polisiär utbildning med teori och praktik och krav på examen, etableras i Sverige för första gången.
1977
Polisskolan slår upp portarna i Solna, närmare bestämt Sörentorp, utanför Stockholm.
1982
Polisskolan döps om till Polishögskolan då ambitionen är att polisutbildningen ska integreras i högskolan.
2000
Polisutbildningen öppnas i Umeå. Den första polisutbildningen placerad vid ett universitet.
2001
Polisutbildningen i Växjö slår upp dörrarna.
2015
Polishögskolan i Solna stängs och Södertörns högskola tar över polisutbildningen i Stockholm.
2016
Nuvarande rikspolischefen Petra Lundh lämnar in utredningen Polis i framtiden – polisutbildningen som högskoleutbildning (SOU: 2016:39) till regeringen.
2018
Polisutbildningen vid Högskolan i Borås startar.
2019
Polisutbildningen vid Malmö universitet startar.
2024
Mehdi Ghazinour vid Södertörns högskola blir den första professorn i polisvetenskap. I Umeå blir Jonas Hansson, tidigare polis, den första docenten i ämnet.
2025
Umeå får en professor i polisvetenskap. Den första doktoranden i polisvetenskap påbörjar sin forskarutbildning.
2027
Ytterligare ett lärosäte får utbilda poliser när polisutbildningen vid Uppsala universitet förväntas öppna.
