Den 1 juli i år trädde en ny lagändring i kraft, som gör det möjligt för fler högskoleanställda att ha förenade anställningar även utanför den akademiska sektorn. Med lagändringen vill regeringen få fler forskare att söka uppdrag utanför lärosätena tidigt i karriären, för att högskolesektorn ska bli en mer integrerad del av samhället i stort. Regeringen hoppas att detta ska stärka Sverige som forskningsnation och därmed öka landets konkurrenskraft.
Innan lagändringen var det bara möjligt för lektorer och professorer att ha förenade anställningar, nu har den begränsningen tagits bort. Ändringen öppnar även för att högskoleanställda ska kunna ha en andra anställning inom fler sektorer i samhället, inte enbart inom sjukvård, som gällde under den tidigare lagstiftningen.
Robert Andersson är förhandlingschef för statlig sektor på SULF. Han har i många år arbetat med frågor som rör den här typen av anställningar.
– Det är alltid en del att reda ut: ska detta ses som två separata anställningar eller ej, hur mycket ska man jobba på vardera ställe, hur blir det med pensionen när man har två olika arbetsgivare – och så vidare, säger han.
Robert Andersson
SULF:s förhandlingschef för statlig sektor
Han har även sett flera exempel på så kallade falska förenade anställningar, där personer som enligt den gamla lagstiftningen inte kunde ha en regelrätt förenad anställning har haft två separata deltidstjänster i olika sektorer. Ett fenomen som Robert Andersson hoppas ska bli mer sällsynt i och med den nya lagändringen.
– Med två deltidstjänster blir det problematiskt med pensionen, eftersom vi inte har några bestämmelser kring hur det ska hanteras, som vi gör när det gäller förenade anställningar inom sjukvården. Det hoppas vi blir ett mer sällan förekommande problem när det nu öppnas för vilken lärarkategori som helst att skaffa äkta förenade anställningar.
Men SULF ser även flera problem med lagändringen. Den del som tar bort regleringar gällande vilken typ av arbetsgivare som högskoleanställda nu kan få en andra anställning hos tror Robert Andersson kan leda till problem.
– Det kan så klart finnas fördelar, men ett hinder som vi ser med detta är för de sektorer där det inte finns någon samordning med kring pensionsintjänande. Då kan en förenad anställning i två olika sektorer ses som mindre attraktivt än om man skulle göra en ”falsk” sådan, alltså med två separata deltidstjänster inom det statliga området, där man lägger ihop inkomsterna och därmed får ett högre pensionssparande, säger Robert Andersson.
Han lyfter även att det alltid är knepigt att ha två arbetsgivare, särskilt om de verkar i olika sektorer. Exempelvis vad gäller semesterdagar som inte alltid har samma riktlinjer hos båda arbetsgivarna.
Ställer sig SULF övergripande positivt eller negativt till lagändringen?
– Vi tycker att det är en bra tanke om den används rätt. Men vi befarar att den ändå inte kommer att användas så mycket, just eftersom den kan ses som mindre förmånlig för individer som söker en andra anställning utanför vårdsektorn, säger Robert Andersson och fortsätter:
– I och med att det är så nytt får vi se hur det blir – är det något som kommer att användas brett eller är det ett slag i luften? Det är för tidigt att avgöra.
Förenade anställningar
En förenad anställning innebär att en person är anställd hos två olika arbetsgivare. Exempelvis kan en universitetslärare vara anställd av ett lärosäte och av en region, vilket gör det möjligt att både forska och arbeta i en verksamhet som relaterar till ens forskning samtidigt.
