Harvard University är med sin historia, rikedom och sitt stora inflytande det mest prestigefyllda lärosätet i USA. Därför är det inte konstigt att det hamnat i fokus för den amerikanske presidenten Donald Trumps angrepp mot den högre utbildningen.
Det menar Fredrik Logevall, som sedan 2015 är professor i historia vid det privata forskningsuniversitetet i Cambridge i delstaten Massachusetts.
– Trump känner en bitterhet mot Harvard och de övriga Ivy League-universiteten för att de aldrig har accepterat honom. Redan i Project 2025 framgår tydligt att han och hans allierade ser högre utbildning som ett hot och en fiende till det de vill uppå, säger Fredrik Logevall, som i veckan deltog i ett seminarium i Uppsala om vad som händer i USA och vart landet är på väg. Arrangör var Swedish Institute for North American Studies (SINAS) vid Uppsala universitet.
”Vad är vitsen med att hålla tillbaka hundratals miljoner dollar i stöd till forskning om dödliga sjukdomar? Vad tjänar USA på att dra tillbaka dessa pengar?”
Samtidigt har han svårt att förstå strategin bakom presidentens agerande, även om kritiker på högerkanten länge har haft åsikten att universiteten ideologiskt är starkt påverkade av vänstern.
– Vad är vitsen med att hålla tillbaka hundratals miljoner dollar i stöd till forskning om dödliga sjukdomar? Vad tjänar USA på att dra tillbaka dessa pengar?
Sedan årsskiftet har pressen varit stor på universitetslärare och forskare i USA. I början av mars böjde sig Columbiauniversitet i New York för Vita husets krav. Trump hade stoppat fyra miljarder kronor i statliga forskningsanslag, bland annat för att tvinga universitetet att ta hårdare tag mot studentrörelsen på campus, där Trump-administrationen hävdat att det under protesterna mot Israels krig i Gaza förekommit antisemitism.
Några veckor senare var det Harvards tur. Trump-administrationen frös anslag på motsvarande cirka 20 miljarder kronor, även där med motiveringen att universitetsledningen inte tillräckligt motverkat antisemitism på campus. Vita huset ställde också krav på Harvard att förändra sin styrning och sina antagningsprocesser och att avsluta kurser i mångfald, rättvisa och inkludering.
Men Harvards rektor Alan Garber vägrade gå med på kraven och sedan dess har konflikten trappats upp, nu senast med krav från presidenten om att universitetet inte längre ska få ta emot utländska studenter.
– Harvard lärde sig av turerna kring Columbia och att Trump bara kommer att kräva mer om man går med på några av hans krav. Harvards rektor och den övriga ledningen insåg att de behövde göra på ett annat sätt och vi är stolta över att de visat en så beslutsam hållning gentemot Trump. Även om vi är oroliga för vad som väntar gör det att vi känner oss stärkta, säger Fredrik Logevall.
Han undervisar och forskar i politisk historia och utrikespolitik och har en tid arbetat med en biografi om John F Kennedy. Den andra av tre delar är just färdigställd.
Hur har ditt arbete påverkats av Trumps attack mot universiteten?
– Jag är inte beroende av regeringens finansiella stöd på samma sätt som mina kollegor inom till exempel medicin och teknik. För dem är det här en existentiell kris. Trumps politik drabbar kärnan i det de gör. Jag måste påminna mig själv om att jag är lyckligt lottad som fortfarande kan göra mitt jobb.
Hur ser vardagen ut för lärare och forskare på Harvard?
– Många har det väldigt kämpigt och det pågår ständigt möten. Harvard är ett välbärgat universitet och kan åtminstone på kort sikt stödja de här forskarna. Men alla kan inte längre räkna med full support och då sprids en nervositet över vad som ska hända. Några forskningsprojekt har redan ställts in för att det ekonomiska stödet dras tillbaka. Det är en väldigt tragisk situation.
Finns det en risk för självcensur, att man blir försiktigare?
– Jag har inte själv känt någon sådan risk ännu och vill hoppas att det som händer nu inte påverkar vad jag vill säga och mitt sätt att uttrycka mig. Men visst finns det en sådan risk, särskilt för forskare inom områden som är mer beroende av offentliga anslag.
De som har det tuffast är kollegor på de offentligt ägda universiteten, till exempel University of California och Ohio State University, framhåller Fredrik Logevall.
– De har inte samma ekonomi som vi och det är nog bara är en tidsfråga innan Trump attackerar även dem.
”Är du student från Sverige eller något annat land ställer du dig frågan om du verkligen vill börja plugga på Harvard.”
Internationella studenter är en viktig inkomstkälla för många amerikanska universitet. Därför är presidentens utspel om att hindra utländska studenter från att studera på Harvard mycket oroande, betonar Fredrik Logevall.
– Jag tror inte att det kommer att hålla i domstol, men skadan är redan skedd. Är du student från Sverige eller något annat land ställer du dig frågan om du verkligen vill börja plugga på Harvard. Jag har också fått kommentarer från studenter vi redan har här på campus att de överväger att i stället fortsätta sina studier i till exempel Tyskland eller Kanada.
Hur kan samarbetet med svenska och andra utländska forskare påverkas?
– Det här är mycket allvarligt för det internationella samarbetet mellan forskare. Särskilt i vetenskaper som medicin och teknik. Den akademiska friheten är under attack. Det handlar om friheten att undervisa det som du anser är lämpligt för ditt ämne och om att utföra forskning om det du anser vara mest angeläget på ditt område. Utan den friheten förlorar vi något oerhört värdefullt för varje demokrati.
Fredrik Logevall har både amerikanskt och svenskt medborgarskap. Han är gästprofessor vid Uppsala universitet och besöker Sverige 3–4 gånger om året, bland annat för att föreläsa och i olika former samarbeta med SINAS, Swedish Institute for North American studies.
Fredrik Logevall skriver regelbundet opinionsartiklar, bland annat i New York Times. I oktober förra skrev han en i Dagens Nyheter med rubriken ”Why I still believe in America.”
– Jag vill vara fortsatt optimistisk. Jag tror att det blir en strid de närmaste månaderna, men att vi i slutändan kommer behålla den grundläggande akademiska friheten. Jag hoppas att en del republikaner som hittills varit tysta kommer inse att friheten är en stor fördel för USA; en nyckel till vilka vi är.
Forskningsuniversiteten har varit en succéhistoria för USA, understryker Fredrik Logevall.
– Ta bara alla Nobelpristagare och alla patent på tekniska innovationer som amerikanska universitet har tagit fram. Det är obegripligt att republikanerna i kongressen går med på Trumps politik och att demokraterna inte säger ifrån på ett kraftfullare sätt, säger han.
